ÅSIKT

Statusen måste höjas för oss som gör jobbet

Replik från Barnperspektivet i Sverige om familjehem

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

REPLIK. Läste Soleyman Ghasemianis artikel "Brist på familjehem öppnar för vanvård" och visst riskerar behoven att minska kraven. Visst brister kommuner i både bakgrundskontroll och koll med redan placerande kommun på grund av bristen på familjehem. Men jag reagerade mer på Dan Nilssons  replik att privata aktörer skulle öka kvaliteten. Professionella aktörer är bara andra arbetsgivare med bättre eller sämre villkor.

Ursprungsfrågan är varför det är brist på familjehem och varför? Vare sig ökade krav, mer kontroller eller andra aktörer gör att vi får fler familjehem. 

Förutsättningarna för familjehemmen måste förändras. Det är svårt nog att hinna med sin biologiska familj, alla åtaganden och engagemang gör att många familjer avstår. Det handlar om att ta på sig ansvaret för ett barn, ofta med en rejäl ryggsäck och ingen eller dålig tillit till vuxna, ofta med en eller flera diagnoser. Tider skall passas för eftersatt tand- och sjukvård och besök hos Bup. Möten med socialtjästen och handläggare och barnets umgänge med föräldrar och andra syskon gör det inte lätt att sköta ett vanligt jobb.
Sällan får vi ens ett julkort eller en blomma vid högtidliga tillfällen som tack. 
Vi har inget att säga till om vad gäller umgänge var, när eller hur ofta, vi styr inte längre vem eller vilka som är välkomna hemma hos oss. Försäkringar gäller inte för de som är skrivna hos oss, inte ens om de skadar oss. Arvodet är inte a-kassegrundade, inte tjänstepensionsgrundade, samlar inga ATP-poäng eller semesterpengar, vi har inte ens rätt till semester. De ca 15 kr i timmen utslaget per dygn, är långt från de summor som organisationerna eller institutionerna får. Jag vet familjer som jobbat i 20 år och aldrig varit lediga, haft egen tid. Lägg sedan till att vi när som helst över dagen kan sägas upp trots att barnen har bott hos oss många år och kommit att bli som våra egna.

Nej, skall vi ha fler familjehem så hjälper det inte med professionella aktörer, inte ens högre ersättning. Statusen måste höjas för oss som gör jobbet.

Eva Hallgren

Ordförande BPIS Barnperspektivet i Sverige

ARTIKELN HANDLAR OM