ÅSIKT

Julen blir aldrig bättre med onyktra föräldrar

Henry Bronett: Sätt inte det egna behovet för barnets

Henry Bronett.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. När Ellen Haglund, tycker "Vit jul"-kampanjen – som vill att vuxna ska vara nyktra i barns sällskap under julhelgerna – ”skuldbelägger föräldrar varje december”, och att det inte skadar barn när vuxna tar sig ett glas och att kampanjen skulle vara verkningslös så känns argumenten igen.

Det är påståenden som raskt byter fokus från barnets, till det egna behovet.

På en julfest sa en mamma det kanske tydligast till mig:

”Vad vore jag för en förälder om jag inte fick koppla av med ett glas vin då och då?”

Men för barn är det aldrig trivsamt eller en fördel att de som ska ta ansvar, se till deras trygghet och kanske till och med ge dem kärlek, dricker alkohol. Det handlar inte bara om missbruk utan också om det allmänt accepterade ”ett par glas vin”.

Jag minns kladdiga händer på mitt huvud, fuktiga fingrar som nöp mig för hårt i kinden, kramades för nära så jag kände odören av alkohol blandad med sura uppstötningar. Eller den gråtmilde gubben som jag fick trösta (jag var sex år, gubben påverkad och ledsen för han saknade sin son).

Det räcker med ”ett par glas vin” för att barn ska bli allt från lite oroliga, till rent ut sagt rädda. På vilket vis är det en fördel för barn att vuxna dricker?

Som förälder tycker jag det är svårt nog ändå, med närvaro. Svårt ibland att inte bli förbannad, att inte låta den egna tröttheten eller stressen gå ut över min son. ”Ett par glas vin” gör det inte lättare, tvärtom.

Det finns många undersökningar som beskriver hur vi blir efter ett och flera glas och det är dags att spola myten om de mysiga vuxna som tål alkohol så bra. Som om det på något vis skulle bidra till barns trevnad att vuxna blir lite ”småmysiga” eller rent ut onyktra.

Vi är så noga med att inte dricka i samband med bilkörning för det vore ju oansvarigt. Hur skulle då våra barn må bättre av att vi ”stressar av”, och gör oss mindre ansvariga för dem med ett glas vin? Vilket barn jublar eller tycker att mamma och pappa är mysigare för att de dricker?

Det är barnets behov och perspektiv som ska komma först, inte den vuxnes, inte så länge barn är med. Varför ska vi alls utsätta våra barn för risken att inte vara närvarande?

Några korta fakta:

Förmåga att se till barnets behov försämras i samband med alkohol.

Risk för att barn ska råka ut för olycksfall ökar när föräldrar/ansvariga vuxna, är påverkade av alkohol.

En svensk kartläggning av barns erfarenheter av kroppslig bestraffning visar dessutom ett starkt samband mellan alkoholbruk hos föräldrar och aga.

Och känner sig någon vuxen ”skuldbelagd varje december” av kampanjen "Vit jul", får väl den fundera över varför. Att "klappa sig själv på axeln", som Ellen Haglund skriver, för att man sätter sina barn främst och bestämmer sig för en alkoholfri jul, tycker jag gott man kan göra. Och att "Vit jul"-kampanjen skulle vara verkningslös är här motbevisat, eftersom vi ju diskuterar och agerar i saken.

Nyktra vuxna ökar barns förutsättningar att tryggt och med glädje få njuta av ledighet tillsammans med sina föräldrar och andra. Oavsett om det är en snövit jul i pulkabackarna eller en utan snö framför Xboxen, så mår barn alltid bättre av föräldrar som inte är påverkade av alkohol. Därför väljer jag en alkoholfri jul.

Härliga helger och vit jul!

Henry Bronett

Författare och "Vit jul"-ambassadör