ÅSIKT

Syftet med skolan var optimal vinst

Fd rektor: Att gymnasieutbildningen blivit en handelsvara skar i mitt hjärta

Foto: Foto: TT
Min huvuduppgift som rektor var att se till att den fina ”fasaden” av skolan upprätthölls, skriver debattören. (Skolan på bilden har inte med texten att göra)
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Sture Norlin.

DEBATT. Under dryga halvåret 2015 tjänstgjorde jag som tf. rektor för en av Sveriges största gymnasiefriskolor och friskolekoncerner. Efter den erfarenheten ställer jag mig bakom regeringens och V:s överenskommelse om välfärd utan vinstintresse.

Olof Palme sa i ett uppmärksammat tal i slutet av 70-talet; ”Skolan ska vara ett verktyg för vårt framtida samhällsbygge”. Det är fortfarande min uppfattning, oavsett politisk hemvist. Under alla år som statligt (70-/80-tal) anställd inom dåvarande Skolöverstyrelsen och sedan kommunalt anställd rektor och skolchef har jag med lust och stort engagemang arbetat med förverkligandet av läroplaner, kursplaner, skollagar, mobbingplaner med mera med varje enskild elevs lärande och bästa för ögonen.

Jag har sett skolan som det viktigaste verktyget för att skapa ett framtida bra samhälle med självständiga, jämlika, toleranta, kreativa och harmoniskt unga människor med internationell solidaritet och förståelse för vår planets sårbarhet som ledstjärna.

Alla dessa fina ord och målsättningar fann jag också inom aktuell friskolekoncern. Tyvärr upplevde jag dock att syftet i första hand var att skapa en vacker artificiell fasad utåt med hjälp av en extremt självständig, professionell marknadsavdelning med marginell koppling till Skolverkets läroplan Lgy11 samt skolornas reella verksamhet. Ett enormt arbete lades bland annat ner inom koncernen för att ”kratta manegen” inför Skolinspektionens besök inom respektive skola.

Min huvuduppgift som rektor var att se till att den fina ”fasaden” av skolan upprätthölls. Att, med hjälp av marknadsavdelningen, få så många högpresterande åk 9:or som möjligt att söka sig till skolan så klasser på 33–35 elever kunde skapas med marginellt behov av specialundervisning. Med många nyexaminerade lärare kunde sedan lönerna hållas nere och huvudsyftet kunde uppnås, det vill säga optimal vinst till ägaren.

En av lärarna som ändå varit kvar ovanligt lång tid inom skolan (3,5 år!) sa till mig under ett medarbetarsamtal; ”Dom har byggt upp ett korthus, som snart ramlar ihop”.

Friskolekoncernen marknadsför sig med att 90–97 procent av vinsten går tillbaka till verksamheten. Detta innebär tyvärr inte att vinsten investeras i befintliga skolors verksamhet utan i stället i inköp av andra skolkoncerner alternativt uppstart av andra utbildningsverksamheter eller ledningsresor till utomlands för att i marknadsföringen tillföra fasaden en internationell ”touch”.

Avkastningskrav på enskild skola är ända upp mot 24 procent, därav den slimmade organisationen på enskild skola med hög elevtäthet/lärare. Det fungerar så länge elever och lärare ”köper” det ”glassiga” konceptet. Utbrändheten hos personalen är dock hög. Personalavdelningen, som ska stödja nästan 1000 anställda, bestod av 1 (!) person. Rehabstrategin gick ut på att ”vänta ut” att den sjukskrivne skulle söka sig från skolan/friskolekoncernen.

Affärskonceptet har därför bidragit till hög rektors- och läraromsättning, personal som sett ”kulissen/korthuset” och i stället vill ha en huvudmannastyrning med Lgy11 som utgångspunkt.

Min beskrivning är naturligtvis subjektiv men så upplevde jag det. Jag är också medveten om att det finns friskolor med en mer seriös inställning till utbildningsuppdraget. Vad är då anledningen till att jag vill dela med mig av denna erfarenhet?

Det handlar om min personliga erfarenhet och övertygelse. Jag har vigt hela mitt professionella liv åt att försöka utveckla skolsystemet genom att se skolan som det viktigaste verktyget för att skapa ett framtida bra samhälle med självständiga, jämlika, toleranta, kreativa och harmoniskt unga människor med internationell solidaritet och förståelse för vår planets sårbarhet som ledstjärna.

Att då tvingas uppleva hur vår gymnasieutbildning förflackats till en handelsvara skar i mitt hjärta. Därför ställer jag mig bakom regeringens och V:s överenskommelse om välfärd utan vinstintresse.

Sture Norlin

SchoolVision International