ÅSIKT

Vattenkraft och fiske hotar ålen – inte antingen eller

Slutreplik från Naturskyddsföreningen om ålfiske

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

SLUTREPLIK. Vi beklagar att Ålfonden och Ålakademin anser att Naturskyddsföreningen angriper ett nationellt kulturarv när vi menar att Sverige inte bör tillåta fiske på ett utrotningshotat djur. Vi menar dock att det är en förutsättning för den skånska ålakulturen att det finns ål att fiska. Därför måste vi göra allt som står i vår makt för att skydda de kvarvarande ålarna.

Just de ålar som fångas längs Skånes och Danmarks kuster är särskilt värdefulla för artens fortlevnad eftersom de består av könsmogna honor på väg tillbaka till Sargasso för att reproducera sig.

Ålfiskarna menar att de cirka 150 000 kg ål som varje år dödas i vattenkraftturbiner är mycket värre än yrkesfiskets fångster. Vi håller med om att detta är oacceptabla nivåer, men faktum är att det svenska Östersjöfisket uppgår till drygt 200 000 kg – det vill säga betydligt mer.

Dessutom fångas i detta fiske inte bara svenska ålar utan ålar från hela Östersjön. Därför hindrar det svenska fisket också andra länder från att nå sina ålförvaltningsmål.   

Med Naturskyddsföreningen välkomnar givetvis att vissa yrkesfiskare bidrar i kampen för ålens fortlevnad genom att fånga ålar ovanför kraftverkens turbiner och släppa ut dem nedanför. Men för att vattenkraften ska kunna anses miljöanpassad behövs fria vandringsvägar för fiskar förbi alla kraftverk. Här tror vi att vi egentligen är helt överens med ålfiskarna.

Och vi välkomnar ålfiskarnas medverkan i den politiska process som nu pågår för att ändra de lagar som i dag inte ställer tillräckliga krav på vattenkraften.

Mårten Wallberg

Vice ordförande, Naturskyddsföreningen

Ellen Bruno

Sakkunnig, marina ekosystem och fiske, Naturskyddsföreningen

ARTIKELN HANDLAR OM