ÅSIKT

Ointresset för palestinska barns rättigheter är flagrant

Replik från Bodil Valero och Bassem Nasr om våldsdåd i Israel

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Bodil Valero och Bassem Nasr (MP).
DEBATT

REPLIK. Israels ambassadör Isaac Bachman skriver att de palestinska barn som begått våldsdåd fostrats i en ”miljö” som förhärligar våld och hat, till exempel genom barnprogram, skola och uppkallande av gator efter självmordsbombare.

I Mellanöstern förekommer en romantisering av våld, antisemitism och hat. Detta är avskyvärt och bidrar till en våldsspiral som skördar oskyldiga liv på bägge sidor.

Det uppseendeväckande i Bachmans artikel om palestinska barns ”miljö” är att han illustrativt beskriver bland annat barnprogram, men inte nämner massiva israeliska övergrepp.

Amnesty beskriver hur timmarna mellan midnatt och klockan 5 är en tid av otrygghet för palestinska barn. Det är då som tungt beväpnade israeliska soldater stormar in hos sovande familjer och för bort barn som bakbinds och förses med ögonbindlar.

I fångenskap har barn utsatts för hot, sparkar, slag, våld av sexuell art och andra kränkningar som enligt människorättsorganisationen HRW skulle ”skrämma och traumatisera vuxna”. Varje år är det nästan 600 barn som spärras in och 500 barn som skadas av den israeliska ockupationsmakten där oftast ingen ställs till svars.

Bachman har rätt i att ”miljö” bidrar till hat, men hans ointresse för palestinska barns rättigheter är så flagrant och osmakligt att han inte inser att ett barn som utsätts för tortyr högst sannolikt kommer att hata förövaren. Fred är uppnåelig, men den förutsätter ömsesidig respekt för den andres rättigheter.

Bodil Valero, Europaparlamentariker (MP)

Bassem Nasr, Palestina-aktivist (MP)

ARTIKELN HANDLAR OM

Israel