ÅSIKT

Sverige, ni smiter från klimatansvar

Tyska miljöaktivister: Vågar anta klimatutmaningen – visa ledarskap och ansvarsfullhet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Tusentals människor har fått se sina hem jämnade med marken, och om de fem nya gruvorna öppnas kommer ytterligare cirka 3 500 personer behöva flytta och fyra byar utplånas. Ni smiter från ert ansvar, Sverige, skriver Dorothee Häussermann, talesperson för Ende Gelände.
DEBATT

DEBATT. Som ägare till energibolaget ligger det på Sveriges regering att tillåta eller sätta stopp för Vattenfalls försäljning av östtyska brunkoltillgångar. Tyvärr visade riksdagsdebatten i tisdags att regeringen står fast vid sitt försäljningsbeslut, understödd av den borgerliga opposition.

Bara Vänsterpartiet är tydligt emot.

I den svenska debatten har argument mot en försäljning hörts främst i form av den enorma klimatpåverkan Sverige skulle tillåta om de nuvarande kolgruvorna såldes vidare och ytterligare fem gruvor i området öppnades som planerat. Kvar i marken finns kol som motsvarar utsläpp 24 gånger större än Sveriges årliga.

Men det finns fler argument för att avstå från affären. Dit hör att den tilltänkta köparen är ökänd för sin bristande miljöhänsyn och ägd av personer som återfinns i Panamadokumenten som skattesmitare.

Från tysk synvinkel handlar affären också om ansvaret för lokalbefolkningen. Brunkolsverksamheten sätter tusentals människor i arbete, i synnerhet i områden i forna Östtyskland där arbetslösheten är fortsatt hög. Men motståndet är lika gammalt som gruvorna.

Tusentals människor har fått se sina hem jämnade med marken, och om de fem nya gruvorna öppnas kommer ytterligare cirka 3 500 personer behöva flytta och fyra byar utplånas.

Utöver social påverkan är den lokala miljön hårt ansatt av gruvverksamheten. Enorma arealer jordbruksmark har grävts upp och förstörts. Partiklar och tungmetaller förorenar luft och vatten.

Grundvattennivån sänks för att inte gruvorna ska översvämmas vilket påverkar det jordbruk som finns kvar i området. En ökad halt av svavel i dricksvatten har uppmätts så långt bort som i Berlin.

Vattenfall har lagt undan pengar för ”renaturalisering” av gruvorna, men det finns inga garantier för att jorden kommer bli brukbar igen inom överskådlig tid efter att mikroorganismer och ekosystem utplånats.

Motsättningarna fortsätter även på det politiska planet. Den planerade utvidgningen av kolverksamheten möjliggör för fortsatt brytning till 2050, något som regionerna Brandenburg och grannen Sachsen tillåter. Men enligt en nyligen publicerad rapport från Greenpeace måste Tyskland ha fasat ut all sin kolverksamhet till 2025 för att hålla sin del av Parisavtalet.

Civilsamhället har agerat mot kolbrytningen i många år men det har på senare tid accelererat, bland annat under förra helgens event Ende Gelände, då ca 4 000 personer från hela Europa (varav ca 120 personer från Sverige) samlades i tyska Lausitz för att visa att tiden är ute för fossila bränslen.

Att Sverige försöker smita från sitt ansvar gentemot såväl det globala klimatet som de lokala invånarna är uppenbart, och det internationella ryktet som drivande i hållbarhetsfrågor har redan solkats ordentligt av denna affär.

En vidareförsäljning av verksamheterna till en exploatör som räknar med en kolrenässans i Europa sänder ut helt fel politiska signaler.

Det är hög tid att vi vågar anta klimatutmaningen genom att visa äkta ledarskap och ansvarsfullhet. Under tiden kommer motståndet mot fortsatt fossilutvinning inte vila förrän den sista gruvan är stängd.

Dorothee Häussermann, talesperson för Ende Gelände

(översättning: Annika Hagberg och Rikard Warlenius)

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.