ÅSIKT

Ministern, varför får jag inte jobba?

Debattören: Utan rätten till färdtjänst kan jag inte arbeta

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Debattören Anna Bergholtz vill få svar från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson om varför förutsättningarna för funktionsnedsatta har försämrats i form av indragna resor i tjänsten.
DEBATT

DEBATT. Att hitta en fungerande arbetssituation, och i synnerhet en arbetsgivare som vill anställa en, när en har en funktionsnedsättning är svårt. 2004 startade jag därför ett eget företag. För mig som har reumatism och är blind har det varit det perfekta sättet att arbeta på. Jag bestämmer själv över mina arbetstider och arbetsuppgifter. Är jag sämre i kroppen kan jag vila. Tack vare eget företag i kombination med stödinsatser som bland annat arbetsresor med färdtjänst har det funkat fantastiskt. Fram tills nu när beskedet kom. Färdtjänsten beviljar mig inte längre några arbetsresor.

I snart tolv års tid har jag frilansat som journalist, föreläsare, moderator och barnboksförfattare. Lika länge har jag beviljats arbetsresor som gjort att jag kunnat resa mellan hemmet och den plats där jag arbetat för dagen. Det enda jag behövt göra är att skicka in intyg från uppdragsgivarna. Vilket i och för sig varit märkligt när anställda tar tunnelbanan till jobbet utan att be arbetsgivaren om lov. Men nu är det alltså stopp.  Jag får inte längre resa hemifrån och till olika adresser. Enligt färdtjänsten klassas det som tjänsteresor och ska bekostas av mina kunder.

Men vilka kunder skulle bekosta resor för mig inom min egen stad? Resor jag skulle ha gjort med buss eller tunnelbana om jag varit seende och frisk. I trafikförvaltningens riktlinjer för Stockholms läns landsting likställs färdtjänsten med allmän kollektivtrafik, men tydligen inte här. Att jag dessutom har ett tillsvidaretillstånd för färdtjänst, vilket i princip betyder livet ut, gör heller ingen skillnad. För till mitt arbete får jag inte åka.

Jag ringde färdtjänsten för att få mer klarhet kring avslaget. Har nya regler för arbetsresor införts? Nej, säger de först och menar att fel beslut

fattats i över tio års tid. Senare får jag beskedet att beslutet tagits utifrån nya domar i kammarrätten. Jag blir konfunderad. I mitt beslut från färdtjänsten står att avslaget är baserat på en dom från 2009. Alltså för sju år sedan. Sju år under vilken tid jag hela tiden beviljats arbetsresor.

Det visar sig finnas fler fall som mitt på olika ställen i landet, där färdtjänstberoende nekas arbetsresor som egna företagare. En av dem är frilansjournalisten Eva Fridh, bosatt i Göteborg och som efter sex års eget företagande nyligen avslogs arbetsresor för första gången. Så här säger Eva:

”Hur kan handläggaren göra motsatt bedömning jämfört med förut? Mina behov liksom min verksamhet är oförändrad. Nu sitter jag här med stöd i form av

hjälpmedel från arbetsförmedlingen, som tror på min verksamhet och kunder som vill anlita mig - och så kan jag inte utföra jobbet”.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som politiker vill ni att vi med funktionsnedsättning ska arbeta. Varför ges vi då inte rätt förutsättningar att klara det? Varför slå undan benen på oss som redan har det tufft på arbetsmarknaden? För mig och många andra är färdtjänsten den enda lösningen att ta sig till

och från ett arbete. Vad spelar det för roll om adresserna skiftar från gång till gång, eller om resorna i vissa fall betraktas som tjänsteresor? Huvudsaken är väl att vi med funktionsnedsättning kan arbeta.

Anna Bergholtz, Journalist, föreläsare, moderator, författare, inspiratör och debattör.

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.