ÅSIKT

Med mindre sekretess kan vi bekämpa terrorn

Debattören: Bättre samarbete krävs för att komma åt radikalisering

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Om Sverige på allvar ska motverka våldsbejakande extremism lokalt måste regelverket ändras, skriver debattören.
DEBATT

DEBATT. För en tid sedan föreslog Liberalerna ett obligatorium för IS-återvändare att kallas till samtal med Säkerhetspolisen. Villkoret ska vara tillgänglig information som pekar på att personerna på olika sätt deltagit eller stöttat terrororganisationen Islamiska staten. I dag kan Säpo bara kalla IS-återvändare till förhör om det öppnats en förundersökning kring ett brott där de figurerar i utredningen. Liberalerna anser att en misstänkt som återvänt till Sverige efter att ha stridit eller på annat sätt haft samröre med IS ska vara skyldig att medverka. Sverige har reella problem med radikalisering, våldbejakande islamistisk extremism och personer som

förhärligar och rekryterar terrorister. Arbetet för att hitta och lagföra dessa måste intensifieras.

Det är sedan flera år tillbaka kriminellt att finansiera, organisera och rekrytera till terroristorganisationer, trots detta har ingen rekryterare ännu dömts.

Inte heller har återvändare som är kända av Säpo, dömts för sina brott. Undantag är två män i Göteborgs tingsrätt som nyligen dömdes för terrorism. Det tillslaget kom via öppna Polisen, inte Säkerhetspolisen. För att närma sig de miljöer som rekryterar och bedriver radikalisering måste den lokala nivån samverka bättre med nationella myndigheter. Polisen är beroende av information från myndigheter och det civila samhället, Säkerhetspolisen är beroende av information från sina utländska kollegor men inte minst Polisens information.

Därför är det bekymmersamt att informationsdelningen om återvändande terrorister och extremister inte fungerar mellan Säkerhetspolisen och lokala myndigheter som skola och socialtjänst.

Än allvarligare är att Polisen anser att informationsutbytet med Säkerhetspolisen inte fungerar. Flera poliser har vid mina polisbesök uppmärksammat detta. Det är ett lotteri beroende på polisregion. Om Sverige på allvar ska motverka våldsbejakande extremism lokalt måste regelverket ändras.

Liberalerna vill att sekretesslagen ses över för att underlätta informationsdelningen mellan Säkerhetspolisen och andra myndigheter.

I ett svar nyligen av Anders Ygeman (S) på vår skriftliga fråga blev svaret ett nej. Sådana besked har Liberalerna fått tidigare i interpellationsdebatter när vi våren 2015 ställde frågor kring varför ingen IS-återvändare hittills dömts i Sverige. Det anmärkningsvärda är regeringens hantering av frågan. Några veckor innan Ygemans svar gick justitieminister Morgan Johansson (S) ut i Expressen och uttalade att regeringen är öppen för att ändra lagen om sekretess för att underlätta det lokala arbetet mot extremism.

Arbetet mot terrorism och radikalisering är avgörande för att Sverige ska förhindra de som reser för att ansluta sig till IS. Än viktigare är börja hitta, åtala och döma de som ägnar sig åt finansiering eller rekrytering till terrorism i Sverige, men också förhindra attentatet här hemma. Informationsinhämtning och informationsdelning via underrättelsetjänsten är avgörande.

Därför är det oacceptabelt att regeringens två ansvariga ministrar på samma departement ger två helt olika besked under loppet av en månad. Vi kräver ett tydligt besked.

Kommer regeringen återkomma till riksdagen med förslag som ligger i linje med det vi föreslagit om att lätta på sekretessen? Vad anser regeringen om vårt förslag att IS-återvändarna obligatoriskt kallas till samtal med Säkerhetspolisen?

Roger Haddad (L), riksdagsledamot och Rättspolitisk talesperson

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM

IS/Daesh

Terrorism

Samhälle