ÅSIKT

Sex och samlevnad är mer än bara biologi

Debattörerna: Förståelse för relationer och normer är avgörande kunskaper som skolan måste förmedla

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Alla lärare i gymnasieskolan behöver vara införstådda med att samlevnad utgör en viktig del av deras ämnen, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. Demokrati och alla människors lika värde är självklara delar av skolans läroplan. För att alla elever ska ha möjlighet att inkluderas behöver lärare arbeta med ett normkritiskt perspektiv. Inte minst inom sex– och samlevnadsundervisningen.

Lärarförbundet Student och Sveriges elevråd - SVEA ser därför behov av att lärarutbildningarna i högre grad lyfter alla gymnasielärares skyldighet att undervisa i sex och samlevnad och hur detta kan göras normkritiskt.

Sex och samlevnad ska enligt Skolverket vara en integrerad del av undervisningen inom flera ämnen i gymnasieskolan. Exempelvis ska kursen Historia 1a1 lyfta ”olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet”. Skolverkets kursplaner är tillsammans delar av en kontinuerlig samlevnadsundervisning. När lärarstudenter inte uppmärksammas på detta leder det till att den förlegade bilden av sex– och samlevnadsundervisning som biologilärarens ansvar cementeras.

Alla lärare i gymnasieskolan behöver därför vara införstådda med att samlevnad utgör en viktig del av deras ämnen och alla lärare måste få de verktyg och förutsättningar som krävs för att arbeta med sex och samlevnad i sin undervisning.

Grunden för detta behöver läggas i lärarutbildningarna. I dag får många ämneslärarstudenter inte överhuvudtaget veta att sex­– och samlevnadsundervisning är en del av deras läraruppdrag. Det är självklart problematiskt att någonting som styrdokumenten föreskriver ska ingå i undervisningen faller bort under utbildningarna. Bristen på samlevnadsperspektiv i lärarutbildningarna är något som senare går ut över skolan. Många elever vittnar om att samlevnadsundervisningen ofta hamnar i skymundan. Sex och samlevnad bör handla om mer än enbart människors reproduktion.

Förståelse för relationer, normer och för hur människor interagerar med varandra är avgörande kunskaper som skolan måste förmedla.

Den biologiska sexualundervisningen behöver därför kompletteras med en nyanserad och normkritisk samlevnadsundervisning för att ge alla elever de kunskaper som krävs för att leva i ett samhälle som präglas av mångfald. Därför krävs det att ämnesinstitutionerna på de lärosäten som ger lärarutbildning tar ett större ansvar för att modern samlevnadsundervisning diskuteras inom alla ämnesstudier. I en skola som bygger på mångfald och alla människors lika värde är det avgörande att alla lärare får med sig ett normkritiskt förhållningssätt från sin utbildning. Lärare möter varje dag barn och unga med olika erfarenheter och med vitt skilda identiteter. Det är därför av största vikt att alla blivande lärare har förmåga att se de normer som präglar samhället, och aktivt välja att vidga dem.

Detta är förmågor som utbildningen kan utveckla. Vi menar därför att alla lärarutbildningar, inte minst högstadie– och gymnasielärarutbildningarna, måste bli bättre på samlevnadsaspekten för att skolans styrdokument ska kunna förverkligas. Skolan ska vara en plats för kunskapsinhämtning, men också en arbetsplats där alla lärare och elever känner sig trygga. Vi tror att normkritiska lärare ger en öppnare skola och ett inkluderande undervisningsklimat. Lärarförbundet Student och Sveriges elevråd – SVEA är därför övertygade om att samlevnadsdimensionen behöver uppmärksammas tydligare såväl inom skolan och lärarutbildningarna.

Dessutom är normkritik ett område som det fortsatt behöver arbetas med för att skolan ska kunna vara en plats för alla.

Petter Ådahl

Julia Lindh

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM

Debatt