ÅSIKT

Kör inte över folket – säkra kontanterna

Debattörerna: Upp till Per Bolund att visa att Sverige är ett civiliserat samhälle

Jag orkar inte stå här, jag ska ta ut tvåhundra och måste vänta en hel timme, det är som på posten förr i tiden när kassörskan skrev ut kvitton för hand. Ett vittnesmål om hur privatiseringen av kontantförsörjningen var ett felbeslut, skriver debattörerna Björn Eriksson och Ken Olofsson.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Sveriges ålderpensionärer är troligen den mest negligerade gruppen av människor i samhället. Inte bara när det gäller pensionerna och äldrevården. Teknikens snabba utveckling ställer också många utanför.

De äldre har av naturliga skäl ofta inte kvar den styrka och förmåga de hade när de var aktiva och är därför lätta att köra över. Men vi bör då komma ihåg en sak: Världen är så rättvis beskaffad att vi åldras i samma takt. Vi sitter bara i olika vagnar i ålderståget.

Om de som sitter längre bak i dag tittar föraktfullt på dem längre fram för att de inte förmår att hänga med i den snabba utvecklingen, får de snart finna sig att själva åka i den främre vagnen. Och högst troligt kommer de då att uppleva samma sak: hur snabbt världen har förändrats och hur det känns att inte längre hänga med.

Då vill de nog inte bli nonchalerade av den yngre generationen utan få respekt och stöd.

Vi tycker det är ovärdigt att se hur bankernas vinstintressen får köra över pensionärernas behov.

För att illustrera vad vi menar vill jag, Ken Olofsson, beskriva ett par situationer som jag personligen nyligen varit med om.

'För ett par år sedan byggdes S-E-bankens kontor på S:t Eriksgatan i Stockholm om. En rejäl omstöpning. Nya pulpeter för personalen, vitmålade väggar, ny utrustning, nya stolar. Kontanthanteringen avlägsnades. Men, där det tidigare fanns två apparater för uttag och insättning fanns nu bara en kvar.

Swedbank, ett kvarter bort, följde snabbt efter – inga kontanter och nu finns inte ens kontoret kvar. Jag frågade SEB-kontorets chef om anledningen och fick svaret: Det är inte vi som bestämmer den saken. Det gör ett bolag som heter Bankomat AB och som sköter underhåll och service. Lämpligt nog ägs detta bolag av storbankerna själva.

Jag undrade om banken inte har någon insyn i bolaget, eller någon sorts bestämmanderätt, och kan se till hur kontrollen sköts. Jag frågade hur ofta Bankomat AB är där och vad de betalar för tjänsten. Det är inte offentligt, svarade bankchefen.

Nyligen spärrades ett av mina konton eftersom en person försökt ta ut ett högre belopp i New York, så kallat skimming. Jag fick samtal på morgonen av SEB:s säkerhetsavdelning som berättade att en person försökt ta ut pengar på mitt personkonto i New York – men att banken spärrat det och att jag bör uppsöka mitt bankkontor snarast. Hatten av för den insatsen.

Eftersom det var mitt personkonto fick jag under flera dagar ta ut pengar manuellt, koden tills nya kortet dröjde. Och eftersom banken inte hanterar kontanter fick jag ställa mig i den långa kön till den enda bankomaten – tillsammans med en person ur personalen ty det är bankens eget kort som måste användas.

En kvinnlig pensionär med käpp var helt förtvivlad. Jag orkar inte stå här, jag ska ta ut tvåhundra och måste vänta en hel timme, det är som på posten förr i tiden när kassörskan skrev ut kvitton för hand.

Vi ser nu tydligt att privatiseringen av kontantförsörjningen var ett felbeslut.  Nyligen gjordes en utredning, betalkontodirektivet, som ligger till grund för beslut om kontanternas ställning som betalmedel.

Nästa steg är att minister Per Bolund föreslår riksdagen en lösning på hur kontantförsörjningen kan säkras.

Perspektivet i den här artikeln har varit pensionärernas, men kontantfrågan rör alla medborgare, från den lilla idrottsklubben till småföretagare.

Det är nu upp till Per Bolund att visa att Sverige trots allt är ett civiliserat samhälle som förmår att sätta ned foten när privata intressen kör över landets befolkning.

Björn Eriksson

Ken Olofsson

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖRERNA

Björn Eriksson,

fd rikspolischef, ordförande för kontantupproret

Ken Olofsson,

journalist och författare

DEBATTEN

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle går snabbt. Vi ser nu tydligt att privatiseringen av kontantförsörjningen var ett felbeslut, skriver debattörerna och kräver att finansmarknadsminister Per Bolund tar fram förslag på hur kontantförsörjningen kan säkras.

ARTIKELN HANDLAR OM