ÅSIKT

Vi lär pojkar ta vad de vill från flickor

Debattören: Hur våra barn växer upp återspeglas på We Are Sthlm

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
När jag läser om hela åtta anmälningar av sexuella ofredanden under gårdagens festivalstart av We Are Sthlm, ser jag tydliga samband med det vi lär våra barn. Min son ska aldrig någonsin tveka om vad ett nej från en tjej innebär, skriver Lina Stenberg.
DEBATT

DEBATT. Min sjuåriga dotter har ett ärr i pannan. En livslång påminnelse om vad som händer när en tjej säger nej till någon av manligt kön.

Vad som hände? En pojke på fritids ville ha hennes boll, hon sa ifrån och han slog en spade i huvudet på henne. En helt vanlig lågstadieincident, tänker ni. Sådant händer hela tiden.

Och ansedd som en liten incident gav den heller inga direkta konsekvenser. Ingen vuxen sa till pojken att det var fel att ta saker eller att använda våld vid ett nej. Ingen stärkte heller min dotter i att hon har rätt att säga nej och att resultatet av ett nej aldrig får vara våld.

Det som hände den dagen gav i stället alla barn på skolgården en lektion i hur en kille har legitimitet att ta saker av en tjej genom våld, och att flickorna får finna sig i det.

Självfallet är det här inget ovanligt, trots sitt allvar. Vår incident är bara en i mängden som aldrig ens noteras. På skolgårdar och på förskolor runtom i landet socialiseras små flickor och pojkar in i den uråldriga könsmaktsordningen där pojkar tar på flickors bekostnad. Senare i livet har en majoritet av kvinnorna någon gång utsatts för övergrepp, trakasserier eller ofredanden av män. En slump? Nej verkligen inte.

När jag läser om hela åtta anmälningar av sexuella ofredanden under gårdagens festivalstart av We Are Sthlm, ser jag tydliga samband med det vi lär våra barn.

Under sommaren har ett flertal våldtäkter och övergrepp rapporterats vid olika musikfestivaler. Och arrangörerna försöker något fumligt komma till rätta med problemet genom ökad bevakning och "trygghetsombud". Men trots kostsamma insatser sker övergreppen, senast igår kväll.

Den yrvakna rapporteringen av övergreppen och festivalernas åtgärder gör mig konfunderad. Som att det skulle vara något nytt att tjejer känner sig otrygga omringade av övertända killar i grupp. Killar som stuffar runt, tränger sig på, kommer för nära. Framför en scen eller inte. Men visst är det bra att tjejerna på plats känner större trygghet och att det som sker kommer ut i ljuset.

För våldtäkter, övergrepp, ofredanden och trakasserier sker överallt i samhället hela tiden. Av män mot kvinnor. På festivaler finns alkohol och mycket människor på en liten yta. Men problemet är ju inte festivalerna som sådana. 

I grund och botten handlar det om att män, precis som dagens förskole- och skolbarn lever i tron eller snarare vetskapen, att pojkar får ta av en tjej. Utan lov och utan att något händer.

Så låt oss tänka lite längre och fokusera på det djupare problemet, än det bekymmersamma i att ytterligare en festival får sitt namn nedsvärtat av negativa rubriker. Samhället, och framförallt skolan, måste lära våra pojkar att det inte är okej att bara ta vad de vill ha. Att våld aldrig tolereras, att ett nej måste respekteras. Alltid.

Min dotters ärr i pannan må aldrig läka. Men jag ska ägna mitt liv åt att lära henne att säga nej och stå upp för sig själv. Och ännu viktigare – min son ska aldrig någonsin tveka om vad ett nej från en tjej innebär.

Lina Stenberg, Tankesmedjan Tiden

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Alla känner någon som blivit tafsad på – du är #inteensam. Läs vår uppmärksammade artikelserie om sexuella trakasserier.

EMMA, 19: ”Ingen har rätt att ta på mig mot min vilja”

CASSANDRA: ”Jag stämplades som slampa”

LÄRAREN: ”Tjejer kallas horor varje dag”

ARTIKELN HANDLAR OM