ÅSIKT

Du drev flummet – säg förlåt, Fridolin

Debattören: Listan på flummiga skolförslag från MP är lång – och det fortsätter

Samlar man ihop MP:s tankar skulle en styrelse med elever i majoritet kunna bestämma vilka lärare som ska undervisa, vilka ämnen som ska finnas och hur många timmar man ska ha i olika ämnen, skriver Christer Nylander.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Inom svensk skolpolitik pågår nu en viktig debatt om den flummiga pedagogik som länge har styrt skolpolitiken. Det började med att pedagogikprofessor Jonas Linderoth skrev en artikel på DN Debatt där han bad om ursäkt för nittiotalets pedagogiska idéer.

Hans avbön är viktig. Men det finns fler som behöver be om ursäkt för tveksamma pedagogiska idéer. Mitt eget parti drogs under en period med i den pedagogiska flumtankarna, det var feltänkt för ett liberalt parti som vet att kunskap är makt. Men medan vi bytte fokus under mitten av 90-talet, är Miljöpartiet och utbildningsminister Fridolins skolpolitik fortsatt inspirerad av flummiga idéer. Det borde vara dags för ytterligare en avbön, denna gång från Utbildningsdepartementet.

Granskar man Gustav Fridolins riksdagsperiod mellan 2002 och 2006 finner man en hel del kontroversiell och kreativ politik. På skolområdet presenterade Fridolin några mindre genomtänkta förslag. Han önskade att det påhittade språket Esperanto skulle ingå som ett tredjespråk i högstadiet och gymnasiet. Han funderade på hur man skulle stärka elevernas rätt att behålla mobiltelefonen under lektionen, även om det störde andra.

Men Fridolins enskilda motioner kan möjligen förlåtas. Det är mer intressant att titta på vad Gustav Fridolin tillsammans med sina partikamrater i Miljöpartiet hade för förslag på skolområdet. Partiet ansåg att elevernas makt borde utökas genom att man i kommunala skolor skulle införa skolstyrelser med elevmajoritet. Elevernas skulle alltså styra skolan! Dessutom skulle man, genom skollagen, garanteras rätten att frånvara från undervisning för att arbeta med en till exempel skoltidningen.

Skolans utformning var ett bekymmer för Miljöpartiet. Man ansåg att Skolverket skulle pröva möjligheten för skolor att arbeta med alternativa läroplaner och att kommunala grundskolor skulle få möjlighet att arbeta efter alternativa kursplaner (läs med mindre kunskapsfokus). Den nationella timplanen skulle avskaffas och skolan skulle själv få bestämma vilka ämnen man skulle undervisa i.

Samlar man ihop tankarna skulle alltså en styrelse med elever i majoritet kunna bestämma vilka lärare som ska undervisa, vilka ämnen det ska finnas och hur många timmar man ska ha i olika ämnen.

Betygen skulle avskaffas så fort det bara gick, men fram till dess skulle det ges slutbetyg i hur bra man var på att engagera sig i arbetet med skoltidningen.

Listan på flumförslag i Miljöpartiets skolpolitik kan göras längre och under de åtta år då Liberalerna och Alliansen genomförde en lång rad reformer för att stärka skolans kunskapsfokus röstade Miljöpartiet nej till dessa i riksdagen.

Vi stärkte lärarnas befogenheter att hålla ordning in klassrummet, vi ställde krav på att det är behöriga lärare som kan sitt ämne ska undervisa. På område efter område styrde vi upp skolan och förtydligade skolans kunskapsfokus. Och på område efter område röstade Miljöpartiet nej till våra förslag.

Och det fortsätter. Nu motarbetar Miljöpartiet försök med betyg och överväger att ta bort nationella prov i årskurs 3 som ju handlar om att tidigt fånga upp elevers kunskapsutveckling för att sätta in stöd så tidigt som möjligt.

Det är inte bara pedagogiskprofessorer som borde be om ursäkt för flummet, utan att även politiker som förespråkar flumskolan likt Fridolin borde be om ursäkt.

Christer Nylander, vice ordförande utbildningsutskottet och gruppledare (L)

Läs Elisabet Knutssons (MP) replik: Era enkla utspel om disciplin räcker inte

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.