ÅSIKT

Sänk inte straffet för ett ”vanligt” sexköp

Debattörerna: Bryt tystnaden – försvara Sveriges hotade sexköpslag

Vi acceptera inte att sexköpslagen begränsas. Människohandelsutredningen föreslår att lagen ändras och sexköp gradindelas. Det sänder signaler om att Sverige inte tar lika allvarligt på sexköp längre, skriver debattörerna.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Sverige införde 1999, som första land i världen, en lag som kriminaliserar köparen, men inte den som utnyttjas, i prostitution. Flera andra länder har sedan infört liknande lagar. Internationellt diskuteras ”den nordiska modellen” och EU-parlamentet har rekommenderat EU-länderna att ta efter den svenska lagen.

I ett delbetänkande föreslår nu människohandelsutredningen att lagen ska ändras. Ändå är det helt tyst om detta i den offentliga debatten. Varför?

Utredningen beskriver att sexköp i dag rutinmässigt leder till böter, och oftast inte ens går till rättegång. I stället ges strafförläggande, alltså att förövaren erkänner och betalar direkt. Polisen undersöker oftast inte om det även kan handla om människohandel eller koppleri. Brottet prioriteras inte av rättsväsendet.

Därför, skriver utredningen, bör brottet gradindelas.

Normalbrottet ska straffas med böter eller fängelse i upp till sex månader, det grövre brottet ska ge fängelse i upp till två år. I dag är straffskalan för sexköp från böter till två års fängelse.

För att genomskåda ändringsförslaget krävs förmodligen att du vet något om lagen. Till exempel att tidigare utredningar, inklusive utvärderingen av sexköpslagen, alla har gått emot en sådan gradindelning.

Fyra av utredningens experter är också emot detta: Kajsa Wahlberg, Polismyndigheten, Stina Holmberg, BRÅ, Marianne Nordström, Internationella åklagarkammaren, och Patrik Cederlöf, Länsstyrelsen i Stockholm. I ett särskilt yttrande går de igenom riskerna med förslaget:

Att rättsväsendet fokuserar på det grövre brottet, varpå färre ”vanliga” sexköpsbrott leder till straff, vilket tar bort sexköpslagens attitydpåverkande effekt.

Att lagändringen sänder signaler om att Sverige inte tar lika allvarligt på sexköp längre.

Att offren för det ”lindrigare” brottet inte får det skydd och stöd de har rätt till enligt EU:s direktiv om miniminormer för brottsoffers rättigheter.

Att den krympta straffskalan för ”vanliga” sexköp leder till ännu mindre nyansering i straffen.

Att polisen vid brott med så låg straffskala för ”vanliga” sexköp inte får använda tvångsåtgärder, som till exempel husrannsakan.

Att köp av sexuell tjänst är ett allvarligare brott än snatteri och därför inte bör ha samma straffskala.

Remissvaren till utredningen ska vara inne den 24 oktober. Men tunga instanser som Socialförvaltningen i Stockholm har redan ställt sig bakom förslaget. Risken finns att fler kommer att göra det, utan att förstå konsekvenserna, nationellt och internationellt.

Den svenska sexköpslagen är unik på så sätt att den grundar sig i analysen att vi lever i ett ojämlikt samhälle med en tydlig maktordning utifrån kön.

Att köpa en annan människa kan ses som den yttersta maktutövningen, och prostitution handlar i första hand om att män utnyttjar kvinnor och flickor.

Men sexköpslagen slår fast att ingen någonsin har rätt att köpa en annan människa att använda sexuellt, att varje sexköp är ett övergrepp. Genom det befäster sexköpslagen kvinnors mänskliga rättigheter. Därför har den svenska lagen inspirerat kvinnor världen runt att stå upp för sina rättigheter och kräva att sexköpslagar ska införas i deras länder.

Vi kan aldrig acceptera att sexköpslagen begränsas.

Så låt oss starta en offentlig debatt om förslaget innan det är för sent – försvara Sveriges sexköpslag!

Gerda Christenson

Bettan Andersson

Marianne Eriksson

Zozan Inci

Anna Giotas-Sandquist

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖRERNA

Gerda Christenson, Kvinnofronten

Bettan Andersson, tidigare ordförande i Folkaktionen mot pornografi (FmP)

Marianne Eriksson, tidigare EU-parlamentariker

Zozan Inci, ordförande i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Anna Giotas-Sandquist, ordförande i Sveriges Kvinnolobby

DEBATTEN

I somras lade 2014 års människohandelsutredning fram ett delbetänkande med förslag på en allvarlig förändring av den svenska sexköpslagen. Ändå har det varit helt tyst om detta i den offentliga debatten. Det är hög tid att bryta den tystnaden, skriver debattörerna.