ÅSIKT

Jag lovade inte fixa skolan på 100 dagar

Gustav Fridolin: Klantiga formuleringar från oss förvandlades till en Twitter-sanning

Idén att en politiker på något magiskt sätt skulle kunna trolla fram bättre skolresultat från utbildningsdepartementet osynliggör dem som verkligen ”fixar skolan”, skriver Gustav Fridolin.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. I mars 2014 publicerade Miljöpartiet en plan med reformer som vi såg är nödvändiga för att möta lärarkrisen, ge elever lust och studiero och bygga ett jämlikt skolsystem. Det var det arbete som vi planerade att en ny regering skulle dra igång under de 100 första dagarna.

Människor har rätt att veta vad man som politiker kommer prioritera om man får förtroende. Löften ska kunna följas upp. Och det man ska ha gjort behöver man dra igång direkt man tar regeringsansvar för att det ska hinna genomföras under mandatperioden.

Det är den här planen som klantiga formuleringar från oss, en klickvänlig rubrik från tidningen och en kampanjsajt från högern förvandlat till Twitter-sanningen att jag lovade ”fixa skolan på 100 dagar”.

Det påståendet är inte provocerande mot mig – som politiker ingår det i jobbet att ens motståndare medvetet missförstår – men mot alla som arbetar i skolan. Idén att en politiker på något magiskt sätt skulle kunna trolla fram bättre skolresultat från utbildningsdepartementet osynliggör dem som verkligen ”fixar skolan”. När vi nu ser att fler elever i de allra flesta grupper lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet så är det inget någon regering ska ta åt sig äran av. Det är hårt jobb av elever, lärare och rektorer som ger resultat.

Det vi politiker kan göra och ska göra är att förbättra förutsättningarna för alla som jobbar i skolan. Det var också det som löftena i den omtalade artikeln handlade om:

Anställ fler i skolan. Lärarna måste ha mer tid för sitt jobb, och då behövs fler som jobbar i skolan. Vi har infört statliga pengar för att anställa fler i skolan, och mitt i en svår lärarbrist har vi klarat att öka pedagogtätheten.

Höj lärarlönerna. Lärarlönelyftet innebär att cirka 60 000 lärare i höst får en statlig lönehöjning på cirka 3 000 i månaden. Fler läser också nu till lärare än på decennier, och fler lärare stannar och utvecklas i yrket.

Stärk rätten till introduktionsår för lärare. Frågan hanterades mellan parterna i en nationell samling för läraryrket, och dekan Björn Åstrand har nu utredningsuppdrag att se hur regelverket kan skärpas för att garantera nya lärare en god introduktion.

Inför ROT-avdrag för skolan. En miljard har avsatts för att kunna rusta upp skollokaler och 500 miljoner för pedagogiska utemiljöer.

Reglera förskolans gruppstorlek. Vi har återinfört riktmärke för barngruppers storlek, och ger 830 miljoner årligen i stöd för att minska barngrupper. Trots att antalet barn ökar blir det nu färre barn i grupperna.

Inför läsa-skriva-räkna-garanti. Lagförslaget har tagits fram av docent Ulf Fredriksson, införandet är påbörjat och ska vara i lag 2018.

Bemanna skolbiblioteken. Ett statligt stöd för bemannade skolbibliotek har införts, och kommer utvärderas för att säkra tillgången till bra skolbibliotek.

Stärk de estetiska ämnena. En nationell strategi för kultur- och musikskolan är under utarbetande. Regeringen har tillsatt gymnasieutredningen som ska föreslå hur alla nationella program i gymnasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne.

Tillkalla en skolkommission. Kommissionen arbetar under ledning av professor Jan-Eric Gustafsson och ska lämna sin slutredovisning för ett starkare och mer jämlikt skolsystem i början av nästa år.

Fasa ut tidiga val. Gymnasieutredningen ska lämna förslag på hu elevens rätt att läsa grundläggande högskolebehörighet kan stärkas. Regeringen har också lämnat förslag på att införa rätt till komvux för att stärka individens rätt till vuxenutbildning.

Bli kvitt vinstjakten. Ett lagförslag tas nu fram för att garantera att friskolor inte drivs i syfte att plocka ut vinst, utan för att ge bästa möjliga skola.

Det är vår uppgift att förverkliga detta, och vi gör det samtidigt som vi stärker elevhälsan och specialpedagogiken, förbättrar lagarna för mottagande av nyanlända elever och samarbetar mellan stat och kommun för de skolor som har de allra tuffaste förutsättningarna.

Skolan förtjänar samarbete och skolans medarbetare förtjänar respekt. Politiken ska inte ständigt peta i symbolfrågor som har liten eller ingen betydelse för resultaten, utan ge lärare och rektorer de bästa förutsättningarna att göra sitt jobb för varje elev. Det är vårt fokus. Det bygger en jämlik skola.

Gustav Fridolin, utbildningsminister och språkrör (MP)

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.