ÅSIKT

Ni har fel om våra beräkningar

Replik från Trafikverket om snabbtåg

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

REPLIK. Bo-Lennart Nelldal, Kjell Jansson, Odd Larsen och Harald Lang kritiserar Trafikverkets modeller och den senaste kalkylen för höghastighetsbanor. Artikeln innehåller ett antal rena felaktigheter. Författarna har till exempel missat att Trafikverket kompletterat huvudkalkylen med beräkningar för: 

Effekter på förseningar för persontransporter

Högre utrikesresande med höghastighetståg

Alternativ beräkning med större överflyttning av resenärer mellan inrikes flyg och tåg

”Matchningseffekter” på arbetsmarknaden

Högre värdering av minskade koldioxidutsläpp

De påstår att hanteringen av effekter för godstransporter och förseningar för persontransporterna är ”summarisk”. Går man igenom kalkylen kan man enkelt se att detta är helt fel.

De bidrar även till ett antal missuppfattningar om de modeller Trafikverket använder:

Det stämmer inte att värdet av kortare restid för utrikesresor inte beaktas. Dessa resor finns med i modellen och resenärerna tillgodoräknas de stora tidsvinster som höghastighetstågen medför. Det är ökningen i utrikesresande med höghastighetståg som modellen inte hanterar och som därför har undersökts i en separat analys.

Det stämmer inte att Trafikverket underskattar storleken på tidsvinsterna. Beräkningen baseras på ett viktat genomsnitt av restiden med samtliga tillgängliga tågavgångar. Nelldal med flera antyder att de snabbaste avgångarna borde få större vikt i beräkningen vilket skulle innebära större tidsvinster. Detta är inte sant.

Det är sant som Nelldal med flera skriver att samhällsnyttan kan vara högre än vad Trafikverkets huvudkalkyl visar. Trafikverkets nya beräkningar tyder till exempel på att värdet av minskade förseningar uppgår till 21 miljarder kronor och värdet av ökat utrikesresande med tåg till 9 miljarder kronor.

Men effekterna är ändå inte tillräckligt stora för att kalkylen ska gå ihop. Det räcker inte ens att, som debattörerna föreslår, dubblera trafikantnyttorna. Det skulle krävas 230 procent högre trafikantnyttor eller att resandeökningen med tåg är 420 procent högre än i huvudkalkylen.

Författarna efterlyser en ”second opinion”. En sådan genomförs för närvarande av det norska Transportekonomiska institutet.

Även om höghastighetsbanan bedöms vara samhällsekonomiskt olönsam kan det finnas andra motiv för att bygga den, till exempel dess påverkan på de transportpolitiska målen. Höghastighetsbanans effekter på olika transportpolitiska mål, fördelningseffekter samt hur olika osäkerheter påverkar bedömningarna beskrivs i den samlade effektbedömning som redovisats samtidigt med den samhällsekonomiska kalkylen. Allt material finns redovisat på Trafikverkets hemsida.

Lena Wieweg, trafikanalytiker och expert på järnvägsanalys, Trafikverket

Gunnar Isacsson, Fil Dr, samhällsekonom, Trafikverket

Peo Nordlöf, chef enhet Samhällsekonomi, Trafikverket

Susanne Nielsen Skovgaard, chef avdelning Expertcenter, Trafikverket

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM