Aftonbladet
Dagens namn: Gerda, Gerd
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Kontakta debattredaktionen
[email protected]
Kristofer Forssblad Olsson, tf. debattredaktör
Petter Ovander, tf. bitr. debattredaktör

Allt för få döms till maxstraffen

Debattören: Grov våldtäkt ska ge fängelse i tio år – inget annat

Två flickor våldtogs i nästan ett dygn och fick allvarliga skador. Trots detta fick gärningsmannen inte maxstraffet för våldtäkt utdömt.   Två flickor våldtogs i nästan ett dygn och fick allvarliga skador. Trots detta fick gärningsmannen inte maxstraffet för våldtäkt utdömt.

Vad krävs för att få maxstraffet, tio års fängelse, för grov våldtäkt? Frågan föranleds av en dom i Göta hovrätt som kom under hösten och som illustrerar problemet med de alltför sammanpressade straffskalor vi har i Sverige.

En 30-årig man lurade två 17-åriga flickor att sätta sig i hans bil, under förespegling att hans flickvän, som var vän med flickorna och som satt i framsätet, var sjuk. Sedan hotade han flickorna till livet med kniv och beordrade dem att lägga sig på golvet. Därpå följde en 18 timmar lång skräckfärd från Hultsfred till Linköping. Vid fyra tillfällen stannade han bilen på ensliga platser och våldtog de båda flickorna. Enligt hovrätten har han visat en exceptionell hänsynslöshet och råhet och våldtäkterna har haft kraftigt förnedrande och sadistiska inslag. En av flickorna blev allvarligt fysiskt skadad under ett av övergreppen. Han var villkorligt frigiven från ett flerårigt fängelsestraff för ett annat grovt sexualbrott. Han dömdes av hovrätten till åtta års fängelse.

Man kan tycka att han fick ett för svenska förhållanden långt fängelsestraff. Problemet är att straffskalan för grov våldtäkt omfattar mellan fyra och tio års fängelse. Riksdagen har alltså bestämt att en person som begår grov våldtäkt i riktigt allvarliga fall ska kunna tvingas sitta i fängelse i tio år.

I Hultsfredsfallet handlar det inte om ett utan två brottsoffer, det handlar inte om en utan om ett flertal våldtäkter, det handlar om brott som varit extremt brutala och förnedrande, det handlar om brott som begåtts under 18 långa timmar, då flickorna varit under konstant hot, en av flickorna skadades även fysiskt under övergreppen och gärningsmannen är tidigare dömd för liknande, mycket allvarlig brottslighet. De försvårande omständigheterna staplas på varandra. Ändå får gärningsmannen inte maxstraffet, tio års fängelse.

Som riksdagsledamot är det inte min uppgift att kritisera enskilda domslut. Däremot kan man se hovrättens dom som ett exempel på en tydlig tendens hos svenska domstolar att sällan eller aldrig döma ut maximistraffet, oavsett vilket brott det gäller. De enda undantagen är mord och narkotikabrott. Samtidigt visar en studie, som Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum gjort, att domstolarna oftast utdömer straff som befinner sig i straffskalans nedre delar. Båda dessa omständigheter gör att straffskalorna i praktiken är betydligt mer sammanpressade än de ser ut att vara, om man läser lagboken.

Detta är problematiskt av flera skäl. Riksdagens beslut om straffskalor tillämpas inte fullt ut. Straffen blir allmänt sett för låga. Generellt låga straff innebär att de enskilda brottslingarna inte alltid bestraffas på ett sätt som motsvarar brottens straffvärde.

Dessa problem är inte enkla att avhjälpa på politisk väg. Det är inte främst straffskalorna det är fel på, utan den rättspraxis som under lång tid vuxit fram. Det som krävs är alltså att domstolarna, i synnerhet Högsta domstolen, bestämmer sig för att systematiskt använda straffskalorna i hela deras bredd på ett annat sätt än tidigare. Det är knappast troligt att HD självständigt tar ett sådant rättspolitiskt initiativ, även om det vore välkommet.

Vi lagstiftare kan försöka ge domstolarna impulser som för i rätt riktning. Straffnivåutredningen tillsattes av alliansregeringen för att bland annat överväga förändringar som ger en större spännvidd vid straffmätningen. Den föreslår att domstolarna i större utsträckning ska ta hänsyn till försvårande och förmildrande omständigheter i det enskilda fallet, liksom att återfall i brott ska ge ett strängare straff på ett mer konsekvent sätt än i dag. Om detta genomförs, sänds en signal till domstolarna att dagens praxis bör förändras. Därför bör utredningens förslag skyndsamt genomföras.

Om detta redan hade varit genomfört, hade vi kanske fått se det maximala straffet dömas ut i Hultsfredsfallet. Jag tror inte någon hade protesterat mot det.

Andreas Norlén

Bloggat om straff för våldtäkt

  Kill your darlings: Stereotyp syn på våldtäkt

"Ingen påstår att svenska domstolar kräver överdrivna bevis. Men jag påstår att synen på män och kvinnor är skrämmande stereotyp och förlegad. Och det är där hela problemet tar sin grund. Med en mera modern mans- och kvinnosyn skulle lagarna vara annorlunda formulerade och andra frågor skulle ställas."





  Pelle Billing: Falska anmälningar tabu

”Det är tabu att prata om hur stor andel av våldtäktsanmälningarna som är falska, men allt oftare kan vi trots allt läsa om sådana falska anmälningar i tidningen, så möjligen börjar tabut luckras upp. Senast i raden är en påstådd våldtäkt i Kortedal som visade sig aldrig ha ägt rum. /.../Att bli utpekad som våldtäktsman är troligen bland det värsta sociala stigmat som finns, fullt i klass med att bli utpekad som mördare.”





  Cattas bubbla: Bevisen borde räcka

”Jag brukar ju klaga på att man ibland dömer folk utan bevisning eller på mycket svag bevisning, men här tycker jag det är tvärtom. Flickan hade mannens sperma på sina kläder, men man anser inte att det är styrkt att den hamnat där genom sexuell handling. /.../ Rättsväsendet har gjort det igen. Och detta innebär att mannen nu inte finns i registret som sexbrottsling vilket kan få konsekvenser om han bestämmer sig för att jobba med barn någon gång.”







    Bloggredaktör: Ulrika Lundberg

SENASTE NYTT

Debatt

Visa fler
Om Aftonbladet