ÅSIKT

FP: Rattfyllerister ska kunna dömas för dråp

Johan Pehrson (Fp): Den som kör bil kraftigt berusad är likgiltig för konsekvenserna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Folkpartiet liberalerna menar att det måste vara möjligt att i vissa fall kunna döma en person för dråp. Frågan om straffnivåerna vid rattfylleribrott där någon dödas är åter aktuell efter färsk dom från Göta Hovrätt. Fallet gäller en man som befunnits vara grovt rattull och grovt vårdslös i trafik under en bilfärd i Rydaholm där mannen körde ihjäl en tvåårig flicka. Hovrätten har fastställt fängelsestraffet till två och ett halvt år.

Rattfylleribrott bekämpas precis som all brottslighet bäst genom förebyggande åtgärder. Det handlar om bättre information och upplysning om den risk som alkoholen utgör ur trafiksäkerhetssynpunkt samt att hindra missbrukare att överhuvudtaget kunna köra bil.

Polisens arbete mot rattfylleriet kan fortsätta att utvecklas. Läkare måste också i större utsträckning förmås att anmäla individer med alkoholmissbruk till länsstyrelsen. I dag har läkarna skyldighet att göra detta enligt lag, men endast en mindre del av patienter med konstaterat ”alkoholberoende” anmäls till länsstyrelsen enligt körkortslagen.

Orsakerna till det är flera. Dels upplever läkarna att det innebär en ”polisiär” roll att anmäla patienten och dels kan det vara svårt att fastställa diagnosen. För att öka benägenheten hos läkarna att anmäla patienter skulle alla anmälda kunna ges möjlighet att ingå i ett program för alkolås i sina personbilar. Då riskerar inte personen med alkoholberoende känna sig utpekad till följd av indraget körkort.

Åtgärderna som vidtas när ett rattfylleribrott begåtts måste också vässas. Det är centralt att den som döms för trafikonykterhetsbrott omedelbart får vård för sitt missbruk. Effektiv vård är det bästa sättet att skydda medborgarna från att rattfylleridömda återfaller i brott.

En fällande dom för rattfylleri ska alltid medföra att socialtjänsten kopplas in för att reda ut kunskaps-, attityd- eller ofta rena alkoholproblem. Folkpartiet anser att ingen ska dömas till rattfylleribrott utan att komma i kontakt med ett aktivt påverkansprogram i någon form. Den dömde får nämligen sällan rehabilitering i dag och en stor del av de dömda som inte får det återfaller inom några år.

Polisen har också en viktig roll att fylla när det gäller att transportera de som misstänks för rattfylleribrott till en alkoholklinik. Det har nämligen visat sig att de som får omedelbar vård i högre utsträckning ansluter de sig till ett rehabiliteringsprogram.

Straffpåföljderna för rattfylleri och drogfylleribrott måste ses över. Den som sätter sig i en bil berusad är så nära dråp man kan komma. Men ytterst sällan används straffskalans yttre gräns om sex års fängelse. För en tid sedan skärpte vi den nedre straffskalan för grovt vållande till annans död till ett år, men detta är inte tillräckligt.

Rattfylleribrott ska i alla grava fall eller vid upprepning innebära fängelse. Det måste även vid de grövsta fallen vara möjligt att döma för dråp. Likgiltigheten för konsekvenser är ju rimligen total om man kraftigt berusad sätter sig i en bil och ger sig ut i trafiken.

Bestämmelserna om återkallande av körkort bör också skärpas, så att den som dömts till rattfylleribrott endast kan få tillbaka körkortet under villkor att alkolås används.

Vi måste skärpa synen på rattfylleribrott – oavsett om det är alkohol eller andra droger inblandade.

Johan Pehrson