ÅSIKT

Beatrice Ask: Väljarna kräver att vi skärper straffen

Var är forskningen som visar att låga straff fungerar?

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Justitieminister Beatrice Ask tycker att grova våldsbrott ska straffas så att det motsvarar brottens allvar.

På Aftonbladet Debatt den 18 mars ifrågasätter Felipe Estrada och Henrik Tham värdet av skärpta straff. Vår uppfattning i Alliansregeringen är dock klar. Straffen för allvarliga våldsbrott ska motsvara det allvar och den kränkning som brottet faktiskt har ­betytt för den drabbade och för samhället i övrigt. Om så inte är fallet måste straffen skärpas. ­Regeringen förbereder nu fortsatta reformer för skärpa straff för grov misshandel, grovt rån och andra allvarliga brott.

Estrada och Tham anger att människors utsatthet och oro för brott har minskat. Hur detta kan vara argument mot skärpta straff är svårt att förstå. Detsamma gäller­ den minskning av det dödliga våldet vi har sett. Om brotten minskar spelar ingen roll för den som själv har utsatts eller har en närstående som gjort det – och var är den forskning som visar att låga straff fungerar?

Tiden i fängelse ska samtidigt självklart ha ett bra innehåll: ­studier, arbete, behandling och andra åtgärder för att förbereda för ett liv efter fängelsetiden. Att ha ett jobb att gå till efter straffet är ofta en förutsättning för att kunna leva ett normalt liv. ­Regeringen har därför gett ­Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att underlätta för den intagne att komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen har i år tillfört ­Kriminalvården ytterligare ­resurser. Därutöver kommer ­regeringen att ge Kriminal­vården i uppdrag att genomföra en fler­årig satsning för att ytterligare stärka insatserna mot våldsamma män. Åtgärderna omfattar riskbedömningar och behandlingsinsatser som riktas mot sexual­brottsdömda och dömda för våld i nära relation.

Insatser för att förebygga brott och återfall i brott och för att få människor att komma till rätta med sin kriminalitet är dock en sak.

Strafftidens längd en annan.

Regeringen genomförde år 2010 en rad åtgärder för att skärpa straffen för grova våldsbrott. Efter reformen skulle dom­stolarna, vid bedömningen av straffvärde, särskilt ta hänsyn till om en gärning inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person. Syftet, bortsett från att skärpa straffen, var en större spridning inom straffskalorna.

I motiven till lagstiftningen sades exempelvis att ett våldsbrott som tidigare gett ett års fängelse nu skulle ge ett fängelsestraff om ett år och tre månader. En gärning som tidigare lett till fem års fängelse skulle nu ge sex års fängelse.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens bedömning, vilket innebar att det fanns ett tydligt stöd. Regeringen räknade med att domstolarna nu skulle börja röra sig uppåt inom straffskalorna.

Av statistik från Brottsförebyggande rådet framgår att straffen höjdes under det första halvåret efter att reformen började gälla. Därefter sjönk straffen tillbaka. Det är förvånande att ett beslut om en så tydlig och bred straffskärpningsreform inte verkar ha fått något egentligt genomslag. Straffen som döms ut i dag är i stort sett på samma nivå som ­före reformen.

Det är mot den här bakgrunden regeringen nu har tillsatt en ­utredning för att skärpa straffen för grova våldsbrott.

Utredaren ska, för att kunna åstadkomma höjda straff, överväga och föreslå ändringar av straffskalorna för grov misshandel, rån, grovt rån och grov utpressning, samt för andra brottstyper där ­utredaren anser att det behövs.

De grova våldsbrotten ska leda till straff som motsvarar brottens allvar och den kränkning som den drabbade får utstå. Så är det inte i dag.

Det är därför regeringen vill skärpa straffen, det är vad väljarna förväntar sig av oss.

FAKTA

DEBATTÖREN: Beatrice Ask (M), 56, Stockholm. Justitieminister.

DEBATTEN: Regeringens politik för skärpta straff är forskningsfrånvänd och har inte stöd hos befolkningen, enligt kriminologiprofessorerna Felipe Estrada och Henrik Tham. Helt fel, anser justitieministern.

Den här texten går inte längre att kommentera

Vi har rundat av diskussionen. Tidigare inlägg går dessvärre inte att se, en tekniskt brist vi är medvetna om. /Redaktionen

Beatrice Ask