ÅSIKT

Glöm inte våldet mot oss poliser

Debattören: Kritiken skapar en osäker poliskår

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: /3950
Halvvägs in i torgmötet i Malmö sattes en majoritet av polisryttarna in mot motdemonstranterna som samlats på gatan. Hästarna kommenderades fram i full galopp.
DEBATT

Jag jobbade som polis under Svenskarnas Partis tal i Limhamn, Malmö. Där uppstod även en icke tillståndsgiven motdemonstration som bekant har lika starkt skydd i grundlagen.

Detta gäller både Svenskarnas Partis rätt att tala på torget och motdemonstranternas rätt att uttrycka sin åsikt i en motdemonstration.

Stämningen var till en början lugn men vi såg tidigt tecken på att det fanns motdemonstranter som var redo för strid. De var utrustade med kroppsskydd, pyroteknik, påkar med en röd tygbit (så att man kan hävda att det är en flagga). Dessutom var ett stort antal av dem som var maskerade på plats över två timmar innan talet började. Frågan uppstår direkt, varför vill man dölja sitt ansikte i ett fritt land som Sverige? Kan det vara för att man redan innan tänkt ställa till med bråk? En fredlig demonstrant har väl inga skäl att maskera sig.

Min grupp placerades uppe på de containrar som placerats ut bakom scenen så vi hade mycket god överblick över hela skådespelet. Vi fick inte lämna vår post då ingen fick klättra över.

Det som jag kan vittna om från min position är en lugn motdemonstration fram till klockan 14.00 då talaren anländer. Då blir det blir kaos direkt. Jag ser flera sparkar, knuffar och slag mot polis som är trängda mellan staket och containrar. Det sker med och utan tillhyggen. Jag ser tydligt hur flera personer kastar glasflaskor med full kraft in mot det avspärrade området där det står poliser och även talaren. Jag hör knallskott mitt bland poliserna som lätt skulle kunna orsaka hörselskador för resten av livet. Jag med flera får ägg kastade mot oss. Jag ser personer som plockar upp stenar från marken som de sen kastar mot grupper av poliser och in mot avspärrningarna. Det här pågår under nästan under hela talet och en stund efter.

Eftersom jag vet hur ofta vi bara får stå och ta emot allt detta utan att lyckas lagföra någon så tar jag upp en kamera och börjar filma. Det är då jag ser en kille mitt bland demonstranterna stå i vägen när hästarna försöker skingra folkmassan. Jag ser att han tänker göra något. När poliserna ridit förbi så kastar han med full kraft sten i ryggen på poliserna och givetvis också mot hästarna.

Jag pekar ut killen för min kollega och vi kommer överens om att försöka gripa honom om han kommer nära oss. Han har ett tacksamt signalement som lätt kan skiljas från mängden. Bara ett par minuter senare kommer hans kompisar bärandes på honom.

Han har då blivit påsprungen av en polishäst. Han förs till sjukhus och identifieras och kommer antagligen att lagföras senare. Hela händelsen finns på film som bevismaterial i en kommande rättegång.

Dagen efter diskuterar man huruvida demonstranterna kastat gatsten eller om det bara är "vanlig sten" som kastats. Har det någon betydelse över huvudtaget? Den kollega som får den i huvudet när han står och försvarar våra grundlagar kommer antagligen inte komma hem till sina barn igen oavsett och det är en gatsten eller vanlig gråsten. I alla fall inte i samma skick som han eller hon lämnade familjen.

Ska det vara okej att kasta flaskor och stenar för att man har en avvikande åsikt och är en anonym deltagare i en folkmassa?

Jag påstår absolut inte att vi poliser tar rätt beslut i alla lägen. Långt ifrån. Vi är människor som ofta tvingas ta snabba beslut under stress. Särskilt svårt att göra allt rätt är det när man är trängd bland hundratals svartklädda och maskerade våldsverkare som försöker skada dig. Men att ständigt få höra från alla håll att vi gör fel skapar i längden en osäker poliskår.

Är det en sådan polis samhället vill ha?

Alexander