ÅSIKT

Mer resurser till EU:s underrättelsetjänst

Cecilia Wikström (FP): Nu måste vi stå upp för det öppna och fria Europa

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Europas demokratiska stater kan stå inför ett terrorhot av enorma proportioner. Fler än 5000 unga människor som vuxit upp i EU tros ha vistats i områden i Mellanöstern där jihadister tränas och verkar, enligt Europol, EU:s brottsbekämpningsmyndighet. Myndigheten har en förteckning med 2 500 namn på misstänkta terrorister som just nu bor och verkar i Europa.

Det handlar om unga personer som rekryterats på hemorten och som sedan hjärntvättats och tränats till att bli fullfjädrade avrättningsmaskiner, vilket vi fick fasansfulla exempel på vid attackerna i Paris för en dryg vecka sedan. Det säger sig självt att dessa jihadister vid sin återkomst hem har både förmåga och ofta också avsikt att genomföra terrorattacker.
 I Sverige räknar Säpo med att så många som upp till 300 personer kan ha rest till Irak och Syrien för att ansluta sig till al-Qaida-grupper.

Terrorismen går att bekämpa. I torsdags kunde vi se på nyheterna hur polisen slog till mot misstänkta terrorister i Berlin och på flera platser i Belgien. Men den stora omfattningen och det faktum att terroristerna i dag verkar agera mer självständigt än för ett decennium sedan, när al-Qaida var mer engagerad i att styra och planera attacker, gör det oerhört svårt för de brottsbekämpande myndigheterna att konstant ha ögonen på dem. Därför är det viktigt att de europeiska rättsvårdande myndigheterna intensifierar och fördjupar det gränsöverskridande arbetet för att förhindra att fler attacker sker.

Genom att bygga ut EU:s underrättelsetjänst, EU Intelligence Center, kan det rättsliga samarbetet mellan medlemsländerna stärkas genom att länderna på ett automatiskt sätt delar både information om misstänkta personer och företeelser och riskanalyser med varandra. Detta måste naturligtvis ske på ett transparent och rättssäkert sätt.

Dessutom bör EU ge Europol betydligt mer personal och automatisk och omedelbar tillgång till terrorinformation från de nationella polismyndigheterna.


Eurojust, EU:s enhet för rättsligt samarbete, bör också byggas ut så att myndigheten även omfattar en europeisk åklagarkammare. Då kan gränsöverskridande brottslingar och terrornätverk på ett effektivare sätt gripas och ställas inför rätta.

Roten till de terrorattacker vi ser i dag är den tilltagande radikaliseringen. EU-länderna borde därför bygga upp avradikaliseringsprogram, speciellt inriktade på de jihadister som återvänder från terrororganisationer i Mellanöstern.

Men det viktigaste är gräsrotsarbetet. Vi måste i ett tidigt skede fånga upp de människor i skolor, ungdomsgäng, fängelser, moskéer och andra platser i våra samhällen där ungdomar, som ofta har förlorat hopp, tillit och framtidstro, riskerar att rekryteras till att bli jihadister. Samhället måste omedelbart reagera på varningssignalerna och återintegrera dem i vårt samhälle innan det hinner gå för långt.

Ingen ska tystas för att det man säger, skriver eller tecknar kan anses stötande av vissa. Tvärt om måste vi nu, i skuggan av morden på Charlie Hebdos redaktion, ännu starkare försvara yttrandefriheten även om det som uttrycks kan uppfattas som en provokation. Vi får heller aldrig låta rädslan leda till självcensur.

Vi har alla ett ansvar att tydligt stå upp och försvara våra öppna, fria och mångkulturella samhällen i Europa mot alla som nu hotar med våld och att ställa människor mot varandra. Tillsammans kommer vi klara av att garantera allas vår säkerhet och trygghet.

Cecilia Wikström (FP)

Europaparlamentariker

ARTIKELN HANDLAR OM