ÅSIKT

Regnbågsbarn saknar rätt till sina föräldrar

Jurist: Lagen gör skillnad på hetero- och homosexuella som inseminerar

Foto: colourbox
”juridiken behöver storstädning” Enligt debattören utgår Föräldrabalken från att barns bästa är att leva i en heterosexuell kärnfamilj. Den behöver därför göras om för att passa nya normbrytande familjekonstellationer.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sabina har två stolta föräldrar. När hon är några år kräver en man att han ska få träffa Sabina. Tingsrätten dömer umgängesrätt varannan helg och Sabina måste därefter träffa en man hon ­inte känner. Jag får som jurist svara föräldrarna att tingsrätten handlat korrekt. 



Nina föds också med två lyckliga föräldrar. Några månader ­senare separerar föräldrarna. Den ena tar med sig Nina och låter­ inte henne träffa den andra. Den andra föräldern ringer mig och frågar förtvivlat vad hon kan göra. Jag tvingas svara att Nina inte har någon laglig rätt att få träffa sin mamma. 


Dessa fall framstår som absurda. Anledningen till att Nina och Sabina råkar illa ut är lika märklig: De har två mammor. Skulle de ha haft en mamma och en pappa som varit i samma situation hade deras problem aldrig uppstått.
 

En manlig bekant till Sabinas två mammor donerade sperma till dem. Tillsammans hade de tre diskuterat frågan i flera månader och var överens om att han ­inte skulle vara aktiv förälder utan endast donator. Ninas två mammor ­åkte till Danmark för att inseminera med hjälp av anonym spermadonator.

I bägge fallen skulle paren ­genomföra närstående adoption men inte hunnit så långt. De är två fall i en ökande ström regnbågsfamiljer som söker juridisk hjälp. I allt för många fall kan jag inte hjälpa dem. 



Sedan 2005 har samkönade par rätt till spermadonation. Om det sker genom den offentliga svenska vården blir bägge kvinnorna rättsliga föräldrar. Ordnar de spermadonation på egen hand ­eller utomlands blir i stället den födande kvinnan och sperma­donatorn föräldrar. Riksdagen ­anser att även om lesbiska par ska få ­inseminera får det inte ske hur som helst. Samhället måste kontrollera att spermadonatorn verkligen inte vill vara pappa.

Men argumentet haltar. Ett olikkönat par som ordnar spermadonation på egen hand är nämligen båda betrodda att bli rättsliga föräldrar.  Det tog mig ett tag att förstå att samkönade par särbehandlas. Den medicinska processen ser likadan ut: en kvinna inseminerar spermier från en man som inte avser att bli förälder. Om mammans partner är man blir partnern rättslig förälder. Är mamman däremot tillsammans med en kvinna måste paret genomgå adoption för att båda ska anses vara föräldrar. 
 


Diskrimineringen är illa men än värre är att barnen råkar illa ut. Redan 2007 föreslog en statlig ­utredning att samkönade och olikkönade par skulle likställas. Generaldirektör Kristina Rennerstedt såg inga hinder mot att även två kvinnor som genomför insemination utanför den svenska sjukvården skulle fastställas som rätts­liga föräldrar.

Hon framhåller att barnets bästa ska vara vägledande. Barn ska så långt som möjligt ha rätt till ­sina två föräldrar. Barn till lesbiska som inseminerar själva saknar detta.

I dag lever många barn i lyckliga regnbågsfamiljer. Problemen med familjejuridiken är dock inte bara en HBT-fråga. Fler och fler barn lever även i andra normbrytande familjekonstellationer: surrogat­mödraskap, ensamstående kvinnor som inseminerar utomlands, tre eller fler föräldrar.

Hundratusentals barn har även bonusföräldrar som betyder lika mycket för dem som de ursprungliga föräldrarna. Föräldrabalken utgår ändå i från att alla barn ska ha två föräldrar, varken mer ­eller mindre. Hela familjejuridiken ­behöver en normkritisk storstädning.


I dagarna hålls Stockholm Pride. Gatorna kantas av regnbågsflaggor som symboliserar mångfald, att alla människor ska få plats. Samtidigt har vi en Föräldrabalk som fortfarande utgår i från att barns bästa per definition är att leva i en heterosexuell kärnfamilj.

Ingen vet hur många som likt ­Nina och Sabina har hamnat i kläm. Folk kan få tycka olika om vilka som ska få hjälp att bli föräldrar och inte. Den debatten spelar ­ingen roll för de barn som väl är födda. Inte någons privatmoral ska ta i från barn rätten till sina föräldrar.

Fotnot: Namnen är fingerade.

FAKTA

DEBATTÖREN

Erik Mägi, 34, jurist,­ ­Göteborg.

DEBATTEN

Lesbiska par som inseminerar blir inte i ­lagens mening föräldrar till sina barn. Ordnar ett lesbiskt par insemination på egen hand blir den födande kvinnan och sperma­donatorn föräldrar. Diskriminering, menar debattören.

Erik Mägi

ARTIKELN HANDLAR OM