ÅSIKT

Ipred har gjort ungdomar rädda

Marcin de Kaminski om en lagstiftning som inte har vunnit några hjärtan

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Jonathan Fors/http://www.omskakas.se
Marcin de Kaminski.

Först och främst bör konstateras att Ipred i allra högsta grad är en beställningslag. De som länge verkat för att få till det EU-direktiv som ligger till grund för den svenska implementeringen är samma organisationer som nu hoppas på att kunna utnyttja lagen för att få fast fildelare. Tanken är att upphovsrättsinnehavare i och med Ipred med lagligt stöd ska kunna begära ut uppgifter från internetleverantörer om enskilda kunder som använt sin uppkoppling för att fildela upphovsrättsskyddat material.

Störst framgång får nog tillskrivas svenska Antipiratbyrån, som medelst varnings- och hotbrev har förmått en hel drös svenska fildelningssidor att stänga. Piratebits, Swetorrents, SweDVDr, Studentbay, SoftMP3xnt, Softmupparna, NordicDVD, TTI, Swebits, Sparvar, Scenesound, SweTV, Visualbits, Zerosecmovies och ett gäng andra la ner för att slippa alltför mycket trubbel. Det är förståeligt. Några av dem har återuppstått under samma eller andra namn. Det är minst lika förståeligt. Det är så Internet fungerar.

Antipiratbyrån har också lämnat in anmälningar gällande kunder hos två internetleverantörer, Ephone och Telia Sonera. Där har det inte gått lika bra. I det första fallet gällde det en av Ephones kunder, som enligt Antipiratbyrån ska ha drivit en filserver fylld med piratkopierade ljudböcker. I det andra fallet gällde det den ansvarige personen bakom fildelningssidan Swetorrents, som var kund hos Telia Sonera. I båda fallen har Antipiratbyrån stött på patrull.

Lagstiftningen i internetrelatede frågor är snårig och olika lagar kan växa fram helt oberoende av varandra för att sedan kollidera när de väl ska användas i praktiken. I de två rättsfall som drivits för att sondera terrängen vad gäller Ipred tycks Datalagringsdirektivet vara en bromskloss. Datalagringsdirektivet, som ännu inte implementerats i Sverige, är ett lagpaket som visserligen tvingar internetleverantörer att för en viss tid lagra all trafikdata som dess kunder genererar – men samtidigt regleras det väldigt tydligt vilka aktörer som får ta del av den data som lagrats. Upphovsrättsorganisationer tillhör inte dem som datan får lämnas ut till, detta är förbehållet rättsvårdande myndigheter.

De utpekade internetleverantörerna har åberopat sina kunders integritet med hänvisning till Datalagringsdirektivet vilket lett till att båda ärendena överklagats och nu ligger och väntar på att Högsta Domstolen ska ta ställning i fallen. Det är en bra sak. Stora övergripande lagändringar bör prövas ordentligt, så att de domar som i framtiden kan antas bli prejudicerande också är tydliga och inte lämnar utrymme för snedtolkning.

Så till den egentliga kärnfrågan: Har Ipred påverkat fildelningen? Hade det entydigt gått att besvara skulle det förstås varit bra, men det är inte riktigt så enkelt.

Man skulle kunna tänka sig att man borde kunna mäta datatrafik, för att se hur användningen ser ut. Problemen där är flera. Det är visserligen möjligt, men totalt oetiskt, att i detalj studera vilken trafik som flyter i näten. Det görs i länder som exempelvis Iran och möjligtvis också Förenade Arabemiraten och Kina – men har den baksidan att den som läser av informationen har tillgång till rakt av allt som sänds och sägs via nätet. Det är en utveckling vi ska akta oss för att snabba på.

Dessutom är knutpunkterna för datatrafik så många, att även en rent ytlig kontroll inte ger något gott resultat. Man kan se skillnader i trafikmängd, men det är väldigt svårt att säga vilka faktorer som spelar in. Dessutom ökar trafikmängden konstant, utan att man kan säga vad det beror på. Även om man vid vissa knutpunkter kunde se en dipp i början av april hade den svackan hämtats upp redan efter någon månad, och huruvida det beror på fildelning, väderväxlingar eller någon koppling till någon av våra grannländers datanät är omöjligt att säga.

Samtidigt kan man ändå se att Ipred haft någon form av genomslag. Cybernormer är ett forskningsprojekt som har för avsikt att studera den klyfta som kan antas finnas mellan det traditionella samhällets regler och de sociala normer som genereras inom ramen för unga nätkulturer. Förenklat kan man säga att det handlar om att se om de lagar som stiftas har någon egentlig inverkan på dem som påverkas av lagstiftningen. Inom ramen för Cybernormer har det gjorts flera undersökningar som bland annat studerar fildelningsvanor. En sådan gjordes i början av förra året, innan Ipred trätt ikraft – och ytterligare en under hösten, efter ungefär ett halvår med Ipred. Resultaten är talande.

Man kan, enligt Cybernormers undersökning, se att andelen ungdomar som menade att de aldrig fildelade hade ökat sedan Ipreds ikraftträdande; från att ha varit omkring 20 procent i februari 2009 till omkring 40 procent i september 2009. Det är en tydlig förändring, som visar på ett minskat fildelande i den målgrupp undersökningen riktat sig till. Det är viktigt att notera. Samtidigt kan man också konstatera att de som slutat fildela inte har gjort det utifrån förändrade sociala normer. Trycket utifrån på dem som fildelar har inte förändrats, och acceptansen för fildelning är i mångt och mycket densamma efter Ipreds intåg som före. Istället har de unga slutat fildela av rädsla för att åka fast och bestraffas.

Att man slutat fildela, men ändå inte köper lagen innebär att Ipred kan sägas nått halvvägs. Lagen ses, i de kretsar man har velat påverka, egentligen inte som legitim. Man har inte slutat fildela för att man tycker att det är fel, inte ens på ett moraliskt plan, utan snarare för att man inte vågar. Den som hoppats på ett stort genomslag för Ipred kanske ändå ser siffrorna som en framgång men i takt med att den utlovade Ipred-effekten, alltså den beryktade jakten på en hel ungdomsgeneration, uteblir kan man anta att siffrorna återigen normaliseras.

Erfarenheter visar att lagstiftning som inte har stöd i sociala normer sällan lyckas uppnå en långvarig effekt. Man kan därför hävda att det första året med Ipred inneburit en viss revidering vad gäller såväl tillgången på fildelningssidor som ungas nätvanor, men hur det ser ut i framtiden är fortfarande väldigt ovisst.

FAKTA

Marcin de Kaminski, medgrundare till Piratbyrån nu verksam i forskningsprojektet Cybernormer vid Lunds universitet.

I dag är det ett år sedan ”fildelningslagen” Ipred trädde i kraft. Har det hänt något sedan dess? Debattören menar att svaret är njae.

Marcin de Kaminski