ÅSIKT

Kriminalisera nätmobbning

Katarina Wennstam: Om ip-adressen är svensk borde förstås svensk lag gälla

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: JONAS BILBERG
Skitsnackarna skadar så mycket att de borde dras inför rätta skriver Katarina Wennstam.

Ingen annan än den som själv har utsatts för förföljelse och skitsnack på nätet kan på allvar sätta sig in i den utsatthet, panik och totala maktlöshet som den drabbade känner. Bilder och uppgifter sprids om och om igen och lagras på olika servrar, illvilligt skvaller blir till sanningar och på en dag kan mobbningen på internet flytta över i verklighetens skolkorridor eller arbetsplats. Eller rättare sagt – nätet är verkligheten, om nu någon missat det.

I dagarna fylls landets skolor med unga och för många är terminsstarten tyvärr början på det helvete som följer på skitsnack och ryktesspridning.

Som Ekot kunnat berätta tidigare i sommar anmäls över tiotusen fall av ärekränkning varje år, men bara några hundra av dessa leder till åtal. Det är alldeles uppenbart att befintlig lagstiftning inte fungerar och det finns politisk konsensus om att rättsväsendet inte hunnit med i den utveckling av bloggar, twittrar och Facebook-grupper som är en självklarhet för både unga och vuxna i dag.

Man kan fråga sig vad det är som får tusentals människor att varje dag skriva elaka och kränkande saker om andra människor på sociala mötesforum på nätet. Svaret är nog tyvärr inte särskilt sofistikerat, ungefär som med hunden som slickar sig i skrevet. För att man kan.

Och häri ligger också själva kärnan i problemet – varför ska just internet vara laglöst land? Varför ska man avfärda en uppgift som borde klassas som förtal eller ärekränkning för att den sprids på nätet?

Och vem tror att vi någonsin kommer får stopp på nätmobbningen om man kan göra det helt ostraffat? Lagstiftarna och rättsapparaten måste inse att det finns en virtuell värld som man är tvungna att ta del av. Det fungerar inte längre att skylla på bristande teknisk kompetens.

Uppdrag Gransknings Bjästa-reportage satte för första gången fokus på det enorma problem som tiden efter en våldtäkt är för den drabbade. Nu har vi äntligen börjat prata om den destruktiva kraft som finns i skvaller och nätmobbning.

Som en flicka jag intervjuade för flera år sedan uttryckte det: Den första våldtäkten var i alla fall över på en timme eller så, men det som följde efteråt med allt skitsnack och hur försvarsadvokaterna sen använde det mot mig i rättssalen – det var som en andra våldtäkt som aldrig ville ta slut.

Det torde vara självklart att en våldtäktsutredning också ska granska vad som skrivits om offer och gärningsmän på nätet. Dels för att där kan finnas vittnen, dels för att punktera somliga försvarsadvokaters möjlighet att stå och rabbla skvaller om flickors sexliv i rättssalen som vore det sanning eller ens relevant.

Men kanske också för att våga se sambandet mellan olika övergrepp. Det sexuella övergreppet är ett allvarligt brott, men mobbning är en annan form av övergrepp som inte får glömmas bort. Det skulle vara intressant att se om någon åklagare skulle våga bredda ett åtal och inkludera också de som förtalat ett våldtäktsoffer, och sätta dem i samma rättssal som sexualbrottslingen?

För några år sedan var det fortfarande ovanligt att åtala sexköpare ihop med hallickarna (de skulle inte behöva dras i smutsen, tyckte många), men i dag är det kutym att understryka att dessa förbrytare är två sidor av samma mynt.

Samma sak är det enligt min mening med skitsnackarna. De skadar så oerhört mycket mer än de förstår och skulle behöva förstå allvaret i vad de gjort genom att dras inför rätta.

Inte heller kan det vara lagstiftarnas intention att ett brott som begås vid en svensk dator inte ska kunna lagföras för att sajten där förtalet skrivs har sitt säte utomlands. Om ip-adressen är svensk borde förstås svensk lagstiftning gälla.

Vidare måste rättsväsendet skyndsamt börja rekrytera personer med teknisk kompetens för att kunna utreda och tillgodogöra sig fakta som florerar på nätet. Till exempel har barnpornografigruppen på Rikskrim stor erfarenhet av att bedriva utredningar på nätet och där finns mycket att lära.

Den som tvivlar på allvarlighetsgraden i ett förtalsbrott borde ta del av forskningen kring självmord för att förstå vad konsekvenserna av mobbning kan bli. Ingen ska behöva uppleva att få sitt liv förstört av illvilligt skvaller, vare sig IRL eller på nätet.

FAKTA

Katarina Wennstam, 37, Nacka. Debattör och författare till bland annat ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman”.

Förtal och mobbning frodas på Facebook och andra nätforum. Bilder sprids lika snabbt som rykten blir ”sanningar”. Debattören vill se skärpt lagstiftning och större teknisk kompetens hos polisen för att kunna bekämpa nätmobbningen.

Katarina Wennstam

ARTIKELN HANDLAR OM