ÅSIKT

Varför ska kvinnors arbete vara gratis?

Lisa Magnusson: Vänstern och högern har mer gemensamt än de tror. Skyller livspusslandets mödor på samma syndabock: rut-avdraget

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

”När jämställdheten kräver att kvinnor ska leva som män alltid har gjort, spelar den med kvinnors liv och hälsa som insats.” Det skriver Elise Claeson apropå att Statistiska Centralbyrån kungjort att mäns medelålder ökar mer än kvinnors. Några dagar senare rättar Gudrun Schyman henne: Det är inte för mycket utan tvärtom för lite jämställdhet som är problemet!

Fast egentligen menar de ju samma sak: De tycker att yrkesarbete hör den manliga sfären till och att kvinnor skall hålla sig borta därifrån. För dem är karriär inte en kvinnofälla i bemärkelsen att det kan vara svårt för kvinnor att hinna med både jobb och hem, utan en kvinnofälla i bemärkelsen skadligt, ja, rent av dödligt. ”Bettskenor, sömnmedel, psykofarmaka, självskador, rökning och alkoholism” är vad arbetslivet har gett kvinnorna, menar Elise Claeson.

Gudrun Schyman håller med henne, skäller på ”de gamla patriarkala föreställningarna” som fått kvinnor att tro att de måste ”jobba heltid och karriärkonkurrera med männen”.

Elise Claeson använder statistiken likt ett fyllo använder en lyktstolpe - som stöd snarare än upplysning, för att tala med den skotska folklivsforskaren Andrew Lang. Det är sant att mäns medelålder ökar mer än kvinnors. Men vad Elise Claeson inte nämner är att kvinnors medelålder ligger kvar på samma nivå som tidigare. I snitt lever kvinnor dessutom fortfarande 4,7 år längre än män. Det är alltså inte så att livet i Sverige har blivit farligare för kvinnor, så som både hon och Gudrun Schyman vill låta påskina. Snarare har det blivit bättre för män.

Ännu mer överraskande är det att både Elise Claeson och Gudrun Schyman skyller livspusslandets mödor på samma syndabock: rut-avdraget, alltså den skattereform som regeringen har infört för hushållsnära tjänster (rengöring, underhåll och tvätt).

Elise Claeson ondgör sig över att man tydligen inte längre skall få griljera sin julskinka själv. Gudrun Schyman är inne på samma spår och pratar om ”ett föräldraansvar knutet till kvinnan, som vi (kvinnor) nu förväntas leasa ut till bemanningsföretaget Rut så att vi alla kan jobba heltid”.

Jag vill dröja lite vid den formuleringen, ”ett föräldraansvar knutet till kvinnan”. Det är ju nämligen precis vad hushållsarbete är, ungefär som barnpassning tidigare var ett föräldraansvar knutet till kvinnan. Sedan kom dagisreformen. Och nu bankar rut på porten och möjliggör för oss att i stor skala professionalisera de återstående traditionellt kvinnliga hemmasysslorna.

Det är uppenbart att många har problem med det. Pigjobb, brukar det nedlåtande heta om rut. Men ingen skulle få för sig att kalla de traditionellt manliga rot-sysslorna (reparation, ombyggnad, tillbyggnad i hemmet) för drängjobb. Det finns en helt annan respekt för män och för mäns arbete.

Både högern och vänstern bekymrar sig över kvinnornas väl och ve. Man pratar om det orättvisa i att kvinnor både jobbar heltid och har huvudansvaret för hushållet. Det enda som är värre än att kvinnor utför obetalt arbete i hemmet är tydligen att kvinnor utför betalt arbete i hemmet. Men varför skall just kvinnors omsorg vara gratis? Det är en fråga som varken Elise Claeson eller hennes nya bästis Gudrun Schyman lyckas besvara.

Lisa Magnusson

ARTIKELN HANDLAR OM