ÅSIKT

FI sviker flickor i Irak

Debattörerna: Svenska feminister får inte blunda för kvinnofientliga lagen

Sara Mohammad, Roberth Hannah (FP). Jenny Sonesson (FP) skriver om den kvinnofientliga Jaafari-lagen som kan bli verklighet i Irak.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Flicka passerar poster för Jaafari-lagen i Irak.

Förtrycket av kvinnor och flickor i Irak är en patriarkal spottloska på de mänskliga rättigheterna.

I februari i år föreslog det irakiska ministerrådet en ny familjelag kallad Jaafari. Om lagen antas slungas irakiska kvinnors och flickors rättigheter hundratals år bakåt i tiden.

Lagändringen innebär att giftasåldern för flickor sänks till nio år. Även yngre flickebarn kan giftas bort med en förälders godkännande. Lagen hindrar kvinnor från att lämna bostaden utan tillstånd från maken och legaliserar våldtäkt inom äktenskapet. Lagen begränsar också kvinnors rätt till skilsmässa och beviljar fadern automatisk vårdnad om barn över två år.

Världssamfundet, inklusive Sverige, får inte blunda inför detta misogyna barbari utan måste framföra skarpa protester till Iraks premiärminister Nouri al-Maliki

Catherine Ashton, EU:s höga representant för utrikesfrågor, kritiserade i somras föredömligt barnäktenskap i Yemen. Det är angeläget att EU med kraft markerar även mot Irak. För perioden 2014-2020 har unionen öronmärkt 75 miljoner euro till Irak för att bland annat stärka mänskliga rättigheter och rättsstaten.

EU måste överväga att dra in den del av biståndet som finansierar den irakiska statens institutioner, om regeringen inför könsapartheid i lag.

Den feministiska rörelsen i Sverige, från vänster till höger, måste uppvisa en enad front mot lagen som strider mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen och Kvinnokonventionen.

Därför blev vi bedrövade när en medlem i Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime, som arbetar mot hedersvåld, visade oss ett mailsvar från Feministiskt initiativs (FI) angående lagförslaget i Irak.

Frågeställaren skrev till partiets infomail, dit man hör av sig med frågor om politiken, och frågade vad FI anser om Jaafarilagen och om hur man ska visa solidaritet med de irakiska flickorna och kvinnorna.

Svaret från FI är häpnadsväckande lamt. Men tyvärr är vi inte förvånade, partiet har tidigare deklarerat att man inte använder begreppet hedersrelaterat våld.

Vi ställer oss särskilt frågande inför formuleringen i FI:s svarsmail:

”Då kvinnors intressen och behov varken är givna eller enhetliga, utan alltid beroende av specifika sammanhang, menar vi att lokala organisationer ska vara de som avgör dagordningen och formulerar problemen.”

Vi är djupt kritiska mot synen att ett lokalt civilsamhälle ska avgöra kränkningar av mänskliga rättigheter och hur dessa brott ska tacklas. Ett sådant synsätt öppnar upp för rättsosäker kulturrelativistisk tillämpningen av folkrätten och riskerar att förlama internationella insatser.

Vi delar uppfattningen att kampen mot Jaafarilagen självklart måste föras i dialog med den irakiska kvinnorörelsen. Det är utmärkt att Kvinna till Kvinna bjudit in irakiska representanter till Sverige för samtal om situationen för kvinnor och flickor i landet.

Men för sanna feminister är det självklart att alla människor omfattas av de mänskliga rättigheter, oavsett var på jorden man lever och oavsett vilken kultur eller religion man råkat födas i.

Kvinnors och flickors grundläggande rättigheter får aldrig vara utlämnade till lokala organisationers värderingar och förmåga. Det är en princip att värna om.

När Irak är på väg att legalisera pedofili och medeltida kvinnoförtryck är det en global feministisk plikt att agera, oavsett lokala organisationers uppfattning.

Om FI på allvar vill vara en kraft för kvinnors rättigheter måste partiet göra upp med kulturrelativismen.

Det är inte västerländsk kulturimperalism att stå upp för de universella mänskliga rättigheterna.

Jenny Sonesson

Sara Mohammad

Robert Hannah

FAKTA

DEBATTÖRERNA

Jenny Sonesson, EU-kandidat (FP) ambassadör Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime.

Sara Mohammad, ordförande Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime.

Robert Hannah, EU-kandidat (FP) människorättsjurist och biståndsarbetare

ARTIKELN HANDLAR OM