ÅSIKT

Varför får inte hela min kropp synas?

Debattören: Censuren av kvinnobröst på sociala medier är diskriminerande

Foto: Fabian Ogbay Eliaeson
Lova Öster.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Jag har en kropp. Ett par ben, ett par armar, att huvud, ett par bröst. Människan som sitter några meter bort i från mig i skolan har också ett kropp, ett par ben, ett par armar, ett huvud, ett par bröst. Den människa kan uttrycka sig med hjälp av överdelen på sin kropp på Facebook, utan att censureras.

Det kan inte jag. Min kropp är förbjuden.

För mig och många andra är det självklart att alla ska ha lika rättigheter. Oavsett kön ska man ha rösträtt, oavsett kön ska man få köra bil, oavsett kön ska man kunna visa sin överkropp. ”Regler om klädsel ska vara samma för alla kön – allt annat är diskriminering”, skrev Jenny A Wenhammar på SVT Opinion. Konstigt nog håller inte alla med.

Kvinnligt kodade personer som inte vill dölja sina bröst nekas att bada i badhus. Även i min egen hjärna sitter det fastklistrat i mig att ta på mig en överdel, medan ungefär hälften av befolkningen hade det motsatta rörelsemönstret i sitt huvud – att klä av sig, eftersom det oftast är de mest praktiska när man ska simma.

Om jag ska byta tröja och det finns manligt kodade personer i omgivningen går jag in i ett annat rum. Om de ska byta tröja så står de kvar.

Men hur kan Sverige vara jämställt om det finns regler som inte gäller alla? Hur kan det vara feministiskt? Det är det inte.

Förklaringen till att halva befolkningens bröst ska hållas dolda brukar vara att de står ut, att de är större, att de helt enkelt existerar. Men de förbjudna brösten är ofta mindre än de tillåtna. Det finns mängder av olika kroppstyper – tjocka, smala – och då brösten till stor del består av fett, hänger bröststorleken ofta ihop med hur mycket fett personen har i övriga kroppen. Inte nödvändigtvis med det kön som man identifieras som.

Även en kropp som i andras ögon är socialt kodad som ”hon”, vars bröst är förbjudna, kan rymma en människa som egentligen är en ”han” eller ”hen”. Ändå förblir brösten censurerade, raderade och borttagna. Om en hormonbehandling förändrar kroppen bemöts människan annorlunda. Det är en orättvisa som handlar om kroppsligt kön och inget annat.

Ett argument för att min överkropp enligt Instagram är värre än vapen, är att den anses vara sexuellt upphetsande. Men det gäller allas bröst. De flesta reagerar vid beröring av brösten, oavsett kön.

Skillnaden är att hälften av brösten, i och med censur från allmänna platser, endast syns i sexuella sammanhang som erotik eller sexscener i romantiska komedier. Om alla bröst var tillåtna på badstränder och på alla andra platser där endast hälften av brösten är socialt accepterade, hade de inte haft samma sexuella prägel.

”Men tänk om någon blir sexuellt upphetsad för att du går utan bikiniöverdel på stranden?!” En person som visar sina bröst ska inte behöva ta ansvar för att andra inte kan kontrollera sig.

Fråga dig själv om det vore rimligt att tvinga alla med fötter större än storlek 39 att ha simfötter på stranden. Om Instagram på grund av gemensamhetsregler skulle radera alla bilder där stora fötter syntes. Att det skulle vara snuskigt och absurt om människor med fötter större än 39 inte fick visa dem utan strumpor.

Så sluta låtsas som att delar av våra kroppar inte finns. För de finns, hela våra kroppar finns, och samma regler och lagar borde gälla för alla kroppar.

Lova Öster