ÅSIKT

Högre åldersgränser behövs i krognatten

Krögarna: Nya lagen mot åldersdiskriminering riskerar öka stöket på stan

Foto: Foto: MAGNUS WENNMAN
En vanlig kväll utanför Spybar på Stureplan i Stockholm.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det är fredag i november och lönehelg. Många är de svenskar som kommer att fira detta i kväll med att gå ut på krogen för att äta, dricka, dansa, träffa vänner och umgås med nya bekantskaper. På några av ställena måste man ha fyllt 23 eller 25 för att få komma in – på andra är alla över 18 år välkomna.

Att en krog har en åldersgräns högre än 18 år för sina gäster är inte bara ofta rekommenderat av kommunernas tillståndsenheter och av polisen. Det är också den enklaste och mest effektiva åtgärden för att minska stökighet på stan och därmed stävja otryggheten för alla som vill röra sig i det offentliga rummet även kvälls- och nattetid. Att arbeta med alkoholfria zoner och att fördröja alkoholdebuten, snarare än att tidigarelägga den, har också tillhört den svenska politiken under så många år man kan minnas.

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) arbetar just nu, tillsammans med sitt departement, på en ny antidiskrimineringslagstiftning. Det finns flera delar i samhället som uppenbarligen skulle må väl av en ny, modern och konsekvent lagstiftning på detta område. Men ordet diskriminering är mycket brett och i detta faktum finns en inneboende fara att gå vilse.

Dessvärre ser vi en uppenbar risk att Ullenhag är på väg mot denna situation, då han som ett led i att säga sig vilja jämna ut alla olik-heter vill förbjuda landets krogar, nattklubbar och dansställen att ha en högre åldersgräns än 18 år. Alla ska med – alla ska komma in, tycks Erik Ullenhag tänka.

Den ansvarige utredaren, chefsrådman Petra Lundh, skriver att krogarna i Sverige i stället för åldersgränser bara ska arbeta med musikstil, inredning, rekommenderade klädkoder (återinföra slipstvånget?) och liknande för att personer i en viss ålder ska söka sig till ett speciellt ställe. Teoretiskt vackert – men i praktiken värdelöst.

Att tillåta tydliga åldersgränser även över 18 år, lika för alla oavsett kön, folkgrupp, religion eller sexuell läggning, är den enda vettiga regel som fungerar på ett tillfredställande sätt. Det är ett enkelt regelverk som är så befriat från godtycklighet och diffusa tolkningar som det är möjligt. Det gynnar aktivt arbete för att stävja busliv på stan, det gynnar folkhälsan och den ger också tydliga konkurrensförhållanden mellan krogarna.

Summa summarum är ett bibehållande av de befintliga möjligheterna och rekommendationerna för krogar, nattklubbar och dansställen att ha en åldersgräns högre än 18 år den bästa lösningen, både för samhället och för krognäringen långsiktigt.

Om den proposition som arbetsmarknadsdepartementet arbetar på slutligen innehåller det förslag till ny lagstiftning vi skisserat ovan, kommer Erik Ullenhag att, i stället för att ha medverkat till en effektiv antidiskrimineringslagstiftning, ha lämnat ett fotavtryck som innebär stora och onödiga problem för Sveriges nöjesliv. Detta drabbar i slutändan en viktig näringsgren i landet såväl som landets krog- och nöjesgäster.

Vi hoppas nu att regeringen tar sitt förnuft till fånga och inte väljer att urvattna ett så viktigt begrepp som att motverka diskriminering genom att dra det i absurdum.

Annelie Telford,

vd Debaser Restaurang AB

Christer Johansson,

Park Lane Restaurang AB

Dennis Johansson,

vd Nobis AB

Göran Andersson,

vd Hotell Öresund Landskrona

Kjell Grubin,

vd Big Bowl Malmö, ordf. SHR Syd

Magnus Helgesson,

vd Harrys Pubar AB

Mikael Ahlqvist,

vd Etagegruppen AB

Niclas Möller,

vice vd Harrys

Sören Ahlbom,

Familjen Ahlbom Restauranger AB

Vimal Kovac,

vd Stureplansgruppen

FAKTA

DEBATTEN

Förbud mot åldersgränser högre än 18 år på krogen – det är ett av utredningsförslagen till den utvidgad lagstiftning mot åldersdiskriminering. Något som riskerar skapa stora problem för både krögare och gäster, menar debattörerna.