Aftonbladet
Dagens namn: Antonia, Toini
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Kontakta debattredaktionen
[email protected]
Kristofer Forssblad Olsson, tf. debattredaktör
Petter Ovander, tf. bitr. debattredaktör

Afrika betalar dyrt för utsläppsfesten

Debattörerna: Den världsdel som bidragit minst till klimathotet drabbas hårdast

Det är ett gemensamt intresse för världssamfundet att utveckla Afrika, skriver debattörerna.   Det är ett gemensamt intresse för världssamfundet att utveckla Afrika, skriver debattörerna. Foto: AP

Afrika får inte komma i skymundan vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn. Debatterna har tenderat att fokusera kring klimatpåverkan för industrialiserade länder. Det påtagliga behovet av konkreta åtgärder i de allra fattigaste länderna har nonchalerats.

Kanske behöver världen påminnas om att Afrika är den kontinent som bidragit minst till uppkomsten av klimatförändringar, men som drabbas hårdast av dess förödande konsekvenser. Situationen är redan alarmerande. Väderleksförhållanden är i förändring, skyfall ödelägger vissa områden medan andra delar av Afrika utsätts för allvarlig torka och utbredning av ökenområden till följd av långa perioder av avsaknad nederbörd.

Afrikas sårbarhet förvärras av dess geografiska läge, känsliga vattenresurser, ohållbara jordbruksmetoder och exploatering. Avskogning leder till jorderosion och förlorad marknäring. Konflikterna ökar när samhällen tvingas slåss om krympande resurser.

Utökade ödemarker leder konsekvent till konflikter och förflyttningar, då befolkningen tvingas konkurrera om bristfälliga tillgångar av naturresurser. Konflikterna i Darfur, Somalia och Elfenbenskusten är alla delvis orsakade av brist på jordbruksmark och beten.

Afrikas utvecklingspotential kan förverkligas med kraftfulla åtgärder för att möta klimatförändringarnas konsekvenser. Genom att återplantera i stället för att avskoga går det att skapa kolsänkor, förbättra vattenbalans och mikroklimat. Detta skulle också, på ett uthålligt sätt, gynna jordbruk och livsmedelsförsörjning såväl som klimatet. Vi vet att delar av Afrika har stora underutnyttjade möjligheter för livsmedelsproduktion, så det är av gemensamt intresse att se Afrikas jordbruk blomstra.

Sett i ett historiskt perspektiv bär Europa ansvar för Afrikas lidande. Slavhandel, kolonialism och exploatering har lämnat spår i Afrikas sårbara stater. Klimatförändringarna kan betraktas som en ytterligare katastrof som den rika världen orsakat Afrika, genom sitt materialistiska överflöd och en ohållbar livsstil av konsumtion och slit- och slängmentalitet.

Det pågår en dialog mellan afrikanska och europeiska parlament kring klimatfrågor, på initiativ av AWEPA (European Parliamentarians for Africa). Dialogen bygger på ett samarbete mellan AWEPA, det panafrikanska parlamentet och andra aktörer, som tog sin början i Nairobi i augusti 2008. Som ett resultat av detta initiativ har internationella konferenser ägt rum i Nairobi, Kapstaden, Paris, Prag, Dakar och Stockholm. Diskussionerna mellan afrikanska och europeiska politiker har lett fram till konkreta handlingsplaner kring klimatåtgärder, sedda i ett nord/sydperspektiv och med särskild fokus på Afrika och målet är att få upp Afrika högre på Köpenhamnsmötets agenda.

Det är viktigt att se till att åtaganden som görs i Köpenhamn också efterlevs. Därför kommer AWEPA att arbeta med parlamentariker i Afrika och Europa för att följa upp och övervaka bland annat att åtgärder för att understödja Afrikas klimatanpassning verkligen genomförs. De folkvalda i Afrika behöver redan nu förses med nödvändiga resurser för att skapa medvetenhet på lokal och nationell nivå kring hur hållbara jordbruksstrategier kan användas för att bemöta förändrade väderförhållanden och andra miljöförändringsfaktorer.

Som globala förhandlingsaktörer har afrikanska länder en betydelsefull roll att spela i klimatpolitiken. Men att begränsa klimatförändringarnas påverkan och att anpassa sig till dess konsekvenser kostar pengar. Det förutsätter att europeiska höginkomstländer, liksom USA, förser Afrika med det finansiella stöd som krävs för att skapa förnyelsebar energi, teknologi och kunskapsutveckling i linje med principen förorenaren betalar.

Vi anser att de åtaganden som EU gjorde i slutet av oktober var steg i rätt riktning. Men förpliktelserna är ännu otydliga och det konkreta resultatet återstår att se. Det har nu blivit tid för Europa att inse att vi delar ansvaret för Afrikas utveckling. Vi anser att det helt enkelt handlar om rättvisa. Världens blickar riktas nu mot Köpenhamn och det krävs omedelbar handling.

Graça Machel
Mary Robinson
Wangari Maathai
Muhamed Sahnoun
Moussa-Idris Ndele
Jan Nico Scholten
Pär Granstedt
Abdirahin Haithar Abdi
Rosita Runegrund
Carina Hägg

Bloggat om hushållsnära tjänster

  Yngve, en grön veganpolitiker (MP): Rättvis i-nota på 120 miljarder euro

”Flera talar nu allt mer om nationella åtaganden i stället för ett gemensamt och bindande mål för industriländerna och till och med EU menar att utvecklingsländerna måste stå för en stor del av finansieringen själva. /.../ Vi anser att en rättvis modell för global ansvarsfördelning som utgår från historiska utsläpp, nuvarande utsläpp och ekonomiskt välstånd, innebär att industriländerna behöver tillhandahålla € 120 miljarder per år i nya medel.”



  Cornucopia: Slöseri att skicka pengar till korrupta länder

Argumentet [för att i-länderna betalar] är förstås att det är mycket enklare och billigare att genomföra åtgärder i U-länder /.../ Men nu vill man skicka dem [klimatmiljarderna] till genomkorrumperade U-länder, vilket innebär att det mesta försvinner ner i diverse makthavares och myndighetspersoners egna fickor, helt utan några faktiska åtgärder. Precis som det mesta av Sveriges tidigare bistånd.





    Bloggredaktör: Ulrika Lundberg

SENASTE NYTT

Debatt

Visa fler
Om Aftonbladet