ÅSIKT

Ta hotet mot våra stränder på allvar

Naturskyddsföreningen: Tydligt att strandskyddet måste stärkas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Krister Hansson
Delar av Halland, Västergötland och Värmland har i veckan drabbats av översvämningar. Här halländska Getinge.
DEBATT

Familjer som rekommenderas att inte gå på toaletten för att avloppssystemet är fullt. Människor som tvingas lämna sina hem och fly vattenmassorna. Bilderna från Halland och Värmland på översvämmade hus och bortspolade järnvägspår kan ses som en viskning från framtiden. Det vi i dag kallar extremt väder riskerar nämligen att bli en helt vanlig sommar för våra barn och barnbarn.

I ett nytt klimat får vi vänja oss vid mer extremt väder. När medeltemperaturen ökar så blir det inte bara varmare, vi får också oftare se värmeböljor, skyfall, jordras, stormar och stora nederbördsmängder. Detta är inte vårt samhälle förberett för.

Ett sätt att förbereda sig för ett nytt klimat är att inte bygga för nära strandkanten. Det behöver man inte vara Einstein för att begripa. Det är smartare att bo en bit från ån, sjön, havet eller älven som samlar ihop vattnet.

Med den kunskap vi har borde vi alltså skydda våra stränder. Lite i tysthet har den sittande regeringen gjort precis tvärtom.

Tack vare strandskyddet kan man i Sverige för det mesta promenera utmed stränder, lägga till med båten i naturhamnar eller följa stigen utmed bäcken till svampstället i skogen – utan att mötas av stängsel och förbudsskyltar.

Strandskyddet har en bred förankring bland svenskarna. Enligt en enkätundersökning som Naturskyddsföreningen med fler lät göra 2008 ansåg 74 procent av befolkningen att det var dåligt eller mycket dåligt att försvaga strandskyddet.

Redan under förra mandatperioden ändrade regeringen strandskyddsreglerna i miljöbalken. Regeringen gav kommunerna en självständig rätt att besluta om undantag från strandskyddet. Facit för hur de nya reglerna fungerade publicerades i en alarmerande rapport hösten 2013 från Naturvårdsverket, som visade att kommunerna misskötte även sitt nya utökade ansvar för strandskyddet. Bara 15 procent av dispensbesluten som undersöktes var fullt lagliga.

Trots detta gick regeringen ännu längre i våras. Enligt beslutet denna ska länsstyrelserna få möjlighet att ta bort strandskyddet vid småsjöar upp till cirka en hektars storlek och vattendrag upp till cirka två meters bredd. Det motsvarar cirka två tredjedelar av alla sjöar och i storleksordningen 80-90 procent av vattendragens sammanlagda längd i Sverige.

Som lök på laxen gick man nyligen ut och gav Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur man ska göra för att helt och hållet upphäva strandskyddet för små sjöar och vattendrag. Om detta blir verklighet, står vi inför den största minskningen av naturskyddad yta i Sveriges historia.

Det är inte bara så att vi vet effekterna av ett extremt klimat, såsom översvämningar och risk för jordskred. Vi vet också var de kommer att ske. Den statliga Sårbarhetsutredningen visade att Mälardalen kommer att vara mer som i norra Frankrike där regnmängderna är större. Problemet är att samhället inte är byggt för detta. Snarare är många städer placerade vid just kusten eller vattendrag. Halland är ett väldigt tydligt exempel på just detta.

Den vanligaste orsaken till att människor vill bygga nära vatten är mänsklig. Att bo nära vatten är en trevlig upplevelse för de allra flesta. Samtidigt innebär den enes rätt att bo nära vattnet att många andra berövas en möjlighet till en naturupplevelse. Ett försämrat strandskydd gör också att det nya klimatet kommer alltför nära in på husknuten – ibland ner i källaren.

Johanna Sandahl

ARTIKELN HANDLAR OM