ÅSIKT

Visa oss respekt, Svenskt Näringsliv

IF Metall: Vi ställde upp och tog smällen – och belönas med skamkampanj

Foto: KAI REHN
SVIKNA Ovan: Volvoarbetare på väg hem efter varselbeskedet i oktober 2008. Nedan: Svenskt Näringslivs annons i SvD den 8 november i år.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I många länder plågas industrin av strejker, motstånd mot utveckling, låg produktivitet och motsättningar.

IF Metall har i stället bejakat omvandling och arbetat tillsammans med arbetsgivarna för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Vi har sökt nya lösningar för flexibilitet, innovation och kompetens. Vi har tryckt på för industriforskning, goda villkor för företagen och industrianpassade utbildningar.

Det har gett resultat för både ägare och anställda. Svensk industri har utvecklats starkt och handelsöverskottet med omvärlden har ständigt slagit nya rekord. Produktivitetsutvecklingen har legat i världstopp, vinsterna har varit rekordhöga och reallöneutvecklingen god. Sveriges tillväxt har varit klart högre än i jämförbara länder.

IF Metalls arbetsmetod har varit möjlig därför att parterna har visat varandra ömsesidig respekt. Respekt för den andres utgångspunkter och värde. Men kanske är det nu slut med det.

Den senaste tiden har Svenskt näringsliv och flera borgerliga partier gått till häftig attack mot arbetarna.

Under krisen har industriarbetarna gjort större uppoffringar än några andra. Vi har gjort ett unikt och smärtsamt avsteg från våra principer och slutit tillfälliga avtal om kortare arbetstid och lägre inkomst. Vi har föreslagit offensiva krisinsatser, men har till skillnad från i andra västländer inte fått något understöd från regeringen. Inte heller näringslivets organisationer har verkat för åtgärder för industrin och dess anställda. Industriarbetarna har ensamma tagit ett väldigt stort ansvar för Sveriges ekonomi och framtid.

Efter allt detta, när många företag visar positiva resultat som överträffar förväntningarna, kräver Svenskt näringsliv och flera borgerliga partier att industriarbetarna ska få varaktigt sänkta löner, sämre arbetsmiljö, ännu osäkrare anställningar och utsättas för arbetsgivarnas godtycke.

Attackerna är beklämmande, och att de sker just nu gör dem rent oanständiga. Vi blir mycket illa berörda av utspelen som vittnar om bristande respekt för att det är hårt arbetande, kompetenta människor av kött och blod de angriper. De som företagen i högtidliga skrifter och tal kallar sin viktigaste resurs.

Krisen kom extremt snabbt och blev väldigt djup, men det var ingen industriell kris. Den utlöstes av ohämmad spekulation på finansmarknaden och hade ingenting att göra med löner eller anställningsvillkor inom den svenska industrin.

Det var inte en kostnadskris, det var en efterfrågekris. Krisen har dessutom med stor tydlighet visat att det i Sverige inte finns några hinder för att snabbt och enkelt göra sig av med personal. Snarare att det kanske är för lätt att säga upp människor.

Men i stället för att visa tacksamhet och respekt för dem som stod upp och tog smällen för att rädda företagens resultat bekostar Svenskt näringsliv nu stora annonskampanjer i flera tidningar för att angripa industriarbetarna.

Annonsernas budskap att arbetarna ska stå med mössan i hand medan ledningarna åter tar ut orimliga löner känns minst sagt unken. Lika förlegad är den bakomliggande synen på industriell utveckling.

Vi ute i industrin vet att i den moderna, globala ekonomin är det ingen uthållig lösning med sänkta löner och försämrade arbetsvillkor. Stärkt konkurrenskraft handlar om kvalitet och kundvärde genom kompetens och innovation.

Vi ska fortsätta arbeta med utveckling, utbildning, forskning och samarbete.

IF Metall kräver respekt för våra medlemmars arbete, kompetens och uppoffringar. Vi har visat att vi är beredda att kavla upp ärmarna för att utveckla de svenska företagen.

Efter den senaste tidens angrepp sätter vi ned foten. Nu får det vara nog! Vi accepterar inte den hållning som högern lagt sig till med. Det finns en gräns för industriarbetarnas tålamod och pragmatism.

Låt oss slänga högerns nya retorik och annonser i soptunnan där de hör hemma, och i stället föra avtalsförhandlingar i god ton och med ömsesidig respekt.

FOTNOT: Svenskt Näringsliv har avböjt att svara IF Metall (red:s anm).

FAKTA

Stefan Löfven, 52, förbunds- ordförande IF Metall.

Veli-Pekka Säikkälä, 42, avtalssekreterare IF Metall.

I finanskrisen ställde IF Metall upp med sänkta löner och kortad arbetstid för att rädda den svenska industrin, trots att det i första hand inte var deras kris, skriver debattörerna. Nu känner de sig blåsta av Svenskt näringsliv som säger nej till centrala lönehöjningar.

Stefan Löfven
Veli-Pekka Säikkälä