ÅSIKT

Regeringens fem skäl till pensionärskatt håller inte

Mona Sahlin: Efter idel undanflykter försöker man locka pensionärerna med valfläsk

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: URBAN ANDERSSON
Mona Sahlin.

Under förra mandatperioden sänktes skatten för pensionärer och löntagare, genom att grundavdraget höjdes. År 2006 beskattades lön och pension lika. Då straffbeskattades inte pensionärer. År 2007 valde regeringen att införa en pensionärsskatt. Pensionärerna fick vara med och betala genom exempelvis dyrare bilförsäkring. Därefter har klyftan vidgats, steg för steg.

Resultatet av regeringens politik är att en pensionär med normal pension betalar 700 kronor mer i skatt än en löntagare med samma inkomst.

För de borgerliga handlar detta om att missgynna bidragstagare. Men pension är inte bidrag. Det är en skymf att kalla pensionärer för bidragstagare. Pensionärerna har själva betalat in för sin pension under sitt yrkesliv. Pension är uppskjuten lön. Därför ska pension och lön beskattas lika.

Varje gång vi har kritiserat regeringens pensionärsskatt så har regeringen hittat på nya skäl för att klyftan mellan pensionärer ska vara kvar. Inget av dessa skäl tål granskning:

1. Först skulle straffbeskattningen av pensionärer skapa jobb. Det regeringen kallar jobbskatteavdrag – att pensionärer betalar högre skatt än andra – skulle på outgrundliga vägnar skapa jobb. I stället har arbetslösheten ökat, sysselsättningen sjunkit och långtidsarbetslösheten slagit rekord. Ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. Det blev ökade klyftor – men inga jobb.

2. Sedan hävdade statsministern att pensionärsskatt är vanligt – och förekommer i många länder. Men PRO, Pensionärernas Riksorganisation, granskade detta uttalande: Det visade sig vara tvärtom. Sverige är, enligt PRO, ensamt om att straffbeskatta pensionärer.

3. Då uppgav regeringen istället att pensionärer skulle straffbeskattas för att exempelvis luncher kostar när man jobbar. Men pensionen är redan lägre än lönen! Och pensionärer måste också äta! Regeringen ser inte verkligheten - att många äldre redan har sjunkande köpkraft. Att många äldre har svårt att få lunchpengarna att räcka till.

4. Sedan motiverades straffbeskattningen med att de som jobbar reser mer. Ska våra pensionärer - kanske piggast och friskast i världen - bara sitta hemma i soffan? Ska de bara titta på TV? Pensionärer vill, som alla andra, resa, ta del av vårt kulturliv, umgås med vänner och barnbarn och upptäcka nya intressen.

5. Nu har regeringen hittat på ett helt nytt skäl för att straffbeskatta pensionärer: Arbetsgivaravgifterna. De betalas bara när man jobbar. Det är ett underligt resonemang. Ska våra äldre betala företagens kostnader? Det är inte rimligt. Arbetsgivaravgifterna betalas för att ge trygghet åt dem som jobbar - idag och när de blir äldre. Pensionärerna har betalat sina arbetsgivaravgifter. De ska inte straffas för att de har gjort rätt för sig.

Ytterst är detta en moralisk fråga: Pensionärer ska inte bestraffas.

Men för regeringen handlar allt om taktik: Nu, i valrörelsen, ska pensionärerna lockas med tillfälliga skattelättnader. Men politik är ingen budgivning. Det handlar om principer. Regeringens princip är att pensionärer ska straffbeskattas. Min princip är att pension är uppskjuten lön – och ska beskattas som lön.

Om de borgerliga vinner valet finns ingen återvändo från pensionärsskatten. Då blir straffbeskattning av äldre en av de bärande principerna i det svenska skattesystemet. Den som röstar borgerligt den 19 september stadfäster den principen.

Min princip är enkel: Pension är inte bidrag. Pension är uppskjuten lön. Någon ordning får det vara. Därför är mitt löfte till Sveriges pensionärer: Om den ekonomiska utvecklingen är god under de närmaste åren så lovar jag att avskaffa pensionärsskatten helt under nästa mandatperiod.

Mona Sahlin
Partiledare (S)

ARTIKELN HANDLAR OM