ÅSIKT

S och M läser mismatch som fan läser bibeln

Svenskt näringsliv: Politikerna förstår inte nya arbetsmarknaden

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sedan vi på Svenskt näringsliv släppte rapporten ”Mismatch” har detta blivit ordet på allas läppar. Tommy Waidelich uppehöll sig särskilt kring ordet när han presenterade Socialdemokraternas budgetalternativ.

Det är givetvis bra när ledande politiker plockar upp ord som beskriver aktuella problem i den svenska ekonomin. Problemet är att de som nu uttalat sig inte verkar ha läst mer än titeln på vår rapport. Och framför allt, att de politiska slutsatser de drar starkt bör ifrågasättas.
 

Det vi menar med mismatch är att arbetslösheten är hög, samtidigt som det finns många obesatta jobb i företagen. Detta hindrar företagens expansion när konjunkturen går upp, och gör också att människor fastnar i arbetslöshet, trots att det finns företag som vill anställa. I vår rapport visar vi att denna mismatch aldrig varit större i Sverige än i dag, så långt tillbaka som det finns statistik för detta.

I den undersökning vi gjort som underlag till rapporten framgår att arbetsgivare i första hand besväras av att många sökande inte har de personliga egenskaper som krävs, ofta sådana som man normalt tillägnar sig under arbetslivet. Många unga lyckas inte skaffa arbetserfarenhet med enklare arbetsuppgifter och förblir därmed icke-anställningsbara för mer avancerade uppgifter. En annan viktig förklaring är att många sökande har utbildningar som inte efterfrågas av arbetsgivare. Alltför få har valt de utbildningar som faktiskt behövs. En tredje förklaring är att arbetsförmedlingen inte fungerar särskilt väl.
 

Bakgrunden till dagens mismatch står alltså att finna i arbetsmarknadspolitiken, och hur den under lång tid misslyckats med att nå uppsatta mål. Inträdeshindren till arbetsmarknaden har fått växa för höga, människor har erbjudits utbildningar de inte har nytta av och Arbetsförmedlingen har blivit allt sämre på att faktiskt förmedla arbeten.

Vilka lösningar ser då politikerna? Oppositionen har fört fram högre a-kassa, högre skatter och en återgång till mer AMS-åtgärder. Inget av detta har fungerat tidigare, tvärtom är det exempel på just den typ av misslyckad arbetsmarknadspolitik som tagit oss till situationen i dag. Regeringen å sin sida bollar över frågan till arbetsgivarna när den föreslår att företagen ska ta ansvar för att träna upp fler ungdomar.

Politikerna läser alltså mismatchen "som fan läser bibeln". De tolkar in vad som passar dem själva, istället för att ta problemet på allvar och tolka in det som passar de unga arbetslösa och företagen bäst.
 

För att minska mismatchen är det arbetsmarknadspolitiken som behöver ändras. Anställningsskyddets behöver bli mer flexibelt, så att unga som visat sig lämpade för ett arbete kan få stanna även när företag drar ner på personal. Samarbetet mellan skola och näringsliv behöver bli bättre, så steget in i arbetslivet underlättas. Det behöver ske en rejäl upprensning i floran av arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen måste utsättas för konkurrens och fler privata aktörer tillåtas, så att fler krafter och idéer får i uppdrag att lösa arbetslöshetsproblematiken. Vi behöver startlöner som kan ge unga och nyanlända utan erfarenhet jobb - inte lönemurar som stänger dem ute.

Mismatchen har också övergripande samband med det lokala företagsklimatet - de regioner som har ett bättre företagsklimat har också ett mindre glapp mellan arbetslöshet och lediga platser. Även lokalpolitiker kan alltså göra mycket för att minska mismatch i sin region. De kommuner som företagen rankar som bäst på lokalt företagsklimat bör användas som inspiration och goda exempel.
 

Mismatch är ett allvarligt problem, som förtjänar en seriös debatt. Om det slutar vid ett nytt modeord gynnar det möjligen Svenska akademien. Men det är knappast någon hjälp för den som varit arbetslös länge, eller för den som tröstlöst letar efter en kompetent sökande i ansökningar från människor med fel profil.

Stefan Fölster
Chefekonom Svenskt näringsliv

ARTIKELN HANDLAR OM