ÅSIKT

Krisen kan bli en chans för Sverige

Professor: Ny stabilitet kan dröja till andra hälften av 2010-talet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: MAGNUS WENNMAN
Debattören tror att en stabilisering efter den nuvarande krisen kan dröja flera år, men att Sverige har rätt förutsättningar för att åter landa på fötter.
DEBATT

Diskussionen om dagens kris kretsar i alltför hög grad kring finansmarknaden och den statliga upplåningen. Det kan verka­ som om förloppet enkom var en andra fas av den finansiella­ härdsmältan i USA för några år sedan.­  Men alltfler tecken tyder­ på att dagens kris är en global struktur­kris, vilket även ger perspektiv framåt. Krisen kan i bästa fall bli utgångspunkten för en ny epok av tillväxt. Det är i så fall inte första gången så sker. Tvärtom, strukturkriser har återkommit med slående regelbundenhet med ungefär 40 års mellanrum. De har blivit upptakten till nya vågor av tillväxt och samhällsförändring.

Min forskning visar att sådana­ kriser inträffade på 1970-talet,­ 1930-talet, 1890-talet och 1850-­talet. De föregicks alla av tillväxt, vidgad industrialisering och intensivt ökad konkurrens. Dagens kris faller väl in i mönstret, både vad gäller tidtabell och innehåll.

Tre inslag i dag är tydliga:

 Industrialiseringens spridning till Kina och Indien liksom till Östeuropa har skapat ny konkurrens som drabbat stora delar av amerikansk och västeuropeisk­ ekonomi. Strukturella obalanser har uppkommit med det amerikanska underskottet som ett av inslagen.

 Trycket på naturresurser som energi och livsmedel ökar. Priserna stiger vilket utmanar framför allt den amerikanska livsstilen som länge byggt på att oerhört rika naturtillgångar erövrats.

 En andra våg av IT-revolutionen är på väg med fokus på dess sociala effekter. Den våldsamt växande kommunikationen utövar tryck på hierarkier, på organisationer och institutioner. Många nya möjligheter och affärsidéer uppstår också, framför allt kan kunskap och kompetenser kombineras på nytt sätt. Möjligheterna kan bäst tas tillvara i öppna samhällen med låga trösklar mellan människor. 

Historien ger erfarenheter av tidigare strukturkriser. Uppgången sker inte automatiskt utan­ kräver åtgärder för att komma till rätta med obalanserna samtidigt som investeringar görs på nya områden. Det har tagit några år av ryckiga konjunkturer innan­ tillväxten kunnat skjuta fart igen, på nya premisser. Ny stabilitet­ kan dröja till andra hälften av 2010-talet.

Några ekonomier har legat i framkant och visat vägen. Det har inte alltid varit de största ekonomierna. Sverige var ett av föregångsländerna på 1930-talet, i dag finns en ny sådan chans.

Världens största ekonomi, USA, har varit framgångsrik med banbrytande innovationer inom företagsvärlden som lett till industriella revolutioner. IT är det senaste exemplet. I dag liksom på 1930-talet har emeller­tid politiken kommit mera i centrum. Fokus har flyttats mot obalanser och mot de sociala sammanhangen i innovationernas släptåg. Det handlar om att utveckla infrastrukturen och att ta itu med gemensamma angelägen­heter. Då visar USA påfallande svagheter.  De amerikanska politikernas förmåga att på egen hand komma till rätta med dagens obalanser är minst sagt tvivelaktig.

Kina kan spela en nyckelroll i dag – om man lyckas genomföra den nya femårsplanen inriktad på att avhjälpa de inhemska obalan­serna. Konsumtionen skall öka med högre löner och med en social infrastruktur för alla. Det är Kinas­ motsvarighet till västvärldens 30-talskris. En sådan omvandling skulle skapa ett efterfrågesug i Kina. Utgången är dock oviss – planen utmanar de nyrika i östra Kina.

Sverige står på många sätt starkt inför den nya epoken. Det beror inte endast på välskötta­ statsfinanser utan kanske i ännu­ högre grad på styrkan i IT-revolutionens andra våg och på ett dynamiskt näringsliv som kunnat ta tillvara kompetens på ett nytt sätt – en styrka som Sverige­ delar med övriga Nordeuropa.

Här finns en chans att visa vägen ur krisen med en mer expansiv politik inriktad på framtida konkurrenskraft. En modern och klimatsmart infrastruktur, till exempel höghastighetståg, som ökar integrationen mellan starka regioner är en sådan möjlighet.

Långsiktiga investeringar­ kan skapa stabilitet i tillväxten­ och här kan framsynta politiker­ – liksom vid epokskiftena på 1850-­talet och 1930-talet – göra skillnad. 

Lennart Schön

ARTIKELN HANDLAR OM

Politik