Aftonbladet
Dagens namn: Tore, Tor
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Kontakta debattredaktionen
[email protected]
Kristofer Forssblad Olsson, tf. debattredaktör
Petter Ovander, tf. bitr. debattredaktör

Psykologhjälp får inte vara lyx

Lars Ahlin: Psykologer för 4 miljarder kronor skulle spara samhället 11 miljarder kronor

Vart tredje besök på en vårdcentral har psykisk ohälsa som grund. För närvarande saknar vården ­kapacitet att ta hand om alla med själsliga smärtor, enligt Lars Ahlin.   Vart tredje besök på en vårdcentral har psykisk ohälsa som grund. För närvarande saknar vården ­kapacitet att ta hand om alla med själsliga smärtor, enligt Lars Ahlin. Foto: Jupiter

Ett modernt samhälle kräver långsiktiga investeringar.

Annars blir följden samhällsekonomiska flaskhalsar, stagnation och enorma förluster.

Men investeringar inom områden som vård och skola som skulle kunna leda till att man sparar mångdubbelt i framtiden, är förtvivlat svåra att få till stånd. Trots att vi alla vet att misslyckanden under barns uppväxt eller obehandlad psykisk ohälsa kostar mycket sett över tid.

Politikerna tycks inte se sambanden lika klart när det gäller investeringar i förebyggande vårdinsatser som när det gäller fysisk infrastruktur som broar och järnvägar. Följden blir höga vårdkostnader, sjukdagar, minskat arbetskraftsutbud, förlorade skatteintäkter och minskad köpkraft.

Hösten 2006 presenterade London School of Economics (LSE) en rapport som fick den brittiska regeringen att besluta om en fullskalig utbyggnad av den psykiska hälsovården. Depressions- och ångestproblematik är ett stort folkhälsoproblem såväl i England och i Sverige som i resten av västvärlden. Här avses inte de svårare psykiska depressions- och psykossjukdomarna, utan andra former av depression och ångest som hindrar oss i vardagsliv och arbete. När faktorer som självläkning räknas förblir hundratusentals svenskar i dag obehandlade. Med psykologhjälp är det dock möjligt att effektivt hjälpa flertalet.

Vart tredje besök på vårdcentralerna har psykisk ohälsa som grund och inte kroppslig. Men antalet psykologbesök i exempelvis Stockholms läns landsting var 2008 bara 20 000, jämfört med 2,8 miljoner läkarbesök.

Psykologförbundet har i ”Depression – en rapport om mänskliga och ekonomiska vinster” tagit fram de svenska siffrorna för vad en fullskalig utbyggnad av psykvården kostar och vad besparingarna blir. En investering på 4 miljarder kronor skulle ge tillgång till legitimerade psykologer på alla landets vårdcentraler, och samhället skulle ersätta besök hos privatpraktiserande psykologer. Det skulle ge enorma positiva konsekvenser som till exempel avlastning av den överansträngda kroppssjukvården, minskat antal sjukdagar för en halv miljon svenskar med ångest och depressionsproblematik samt ökade skatteintäkter. Dessutom skulle antalet självmord minskas drastiskt. Allt som allt sparar investeringen totalt drygt 11 miljarder kronor per år. Påpekas bör att dessa siffror är väl säkrade med både livrem och hängslen.

Frågan har dessutom en stark etisk och politisk dimension. Närmare nio av tio privatpraktiserande psykologer uppger att de ofta eller ibland kommer i kontakt med personer som har ett tydligt behov av psykologisk behandling, men som inte själva kan betala för den och därmed avvisas. Endast tjugo procent av insatserna från privatpraktiserande psykologerna bekostas av landstinget, resten betalas av arbetsgivare, försäkringsbolag eller av privatpersonerna själva. Skulle vi acceptera detta när det gäller någon annan folksjukdom som hjärt- och kärlsjukdomar eller reumatism?

Alex Schulman och Kristian Luuk berättade i sina respektive sommarprogram i P1 hur de haft egen avgörande nytta av psykologhjälp. Välbeställda svenskar kan köpa sin privata psykolog­behandling. Men gemene man klarar inte att betala ur egen ficka. Vem som helst kan behöva en psykolog någon gång i livet men i dag blir psykisk hälsa en klassfråga. Både moraliskt och lagmässigt strider nuvarande förhållanden mot behandling efter behov och på lika villkor för hela befolkningen. Liksom det behövs riktade statliga insatser för att utveckla transport- och klimatsystem är det dags att agera för att ta det långsiktiga beslutet att bygga den psykiska hälsovård och uppnå de uppenbara stora mänskliga och ekonomiska vinsterna.

Staten måste ta initiativet eftersom de ekonomiska trösklarna i landstingens och regionernas egna kassor förhindrar att utbyggnaden kommer till stånd. Det krävs därför att regeringen, som i andra större infrastruktursatsningar, riktar investeringsmedel med tydlig destination. Det som den brittiska regeringen redan gjort.

Bloggat om psykvården

  Organiserat Kaos är trött på att vänta: "Bryter du ex. en arm eller får magsår, så är det ingen som säger att du får gå utan vård/hjälp i flera år. Men har du psykiska besvär eller sjukdomar, så är det på något vis inte lika farligt."





  Valdoxan möter ointresserade läkare: ”Undrar om det är fler av er därute som har erfarenheter av psykiatrer som bara skriver ut recept och i övrigt lämnar patienten i sticket, eller om jag bara har otur.”







  jj.n ser mer piller än terapi: ”Med facit i hand så fick allt för många bara medicinen, som likt värktabletter visserligen tog bort symptomen, men som inte tog bort orsaken.”







    Mer om debatten på webben i Annas blogg .

Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Debatt

Visa fler
Om Aftonbladet