ÅSIKT

Den ökade otryggheten är förödande för Sverige

Mikael Wiehe: Vi måste ha en regering som förnyar landet

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: PERNILLA WAHLMAN
Mikael Wiehe.

Från 80-talet och framåt har ojämlikheten ökat. Denna trend har på ett odiskutabelt sätt förstärkts under Reinfeldts regim. 2004 var andelen fattiga uppe i 9 procent. 2008 hade den vuxit till 13 procent.? Alliansregeringens politik ger ingen anledning att tro att utvecklingen kommer att hejdas. Det är allvarligt. Stora inkomst- och statusklyftor står i negativ förbindelse med en rad centrala välfärdsfrågor som hälsa, kriminalitet och social rörlighet. Som Richard Wilkinson och Kate Pickett visar med stöd av en massiv dokumentation i sin bok ”Jämlikhetsanden” (2009) är ojämlikhet förödande – och inte bara för de fattiga, utan också för de rika i form av sämre hälsa och kortare liv.

Trots Europas bästa statsfinanser grundlagda av Persson-regeringen har Sverige en ungdomsarbetslöshet som ligger högt över det europeiska genomsnittet. Sverige håller på att bli ett land där bara de på toppen kan känna ekonomisk trygghet. Underst finns de som slagits ut eller håller på att slås ut beroende på de omänskliga regler de utsätts för av arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst. Till dessa kommer alla de tillfällighetsarbetare som skjutsas neråt på samhällsstegen, bland annat beroende på hur arbetslöshetsunderstödet numera beräknas. Men inte heller arbetare och tjänstemän med fasta anställningar kan känna sig trygga. Försämringar av våra gemensamma försäkringar, omorganiseringar och därmed sammanhängande uppsägningar gör alla mer eller mindre otrygga.

Otryggheten får allvarliga konsekvenser. Genom att få människor att jobba utan att våga ifrågasätta det etablerade chefsväldet hotas yttrandefriheten på arbetsplatserna. Företag och institutioner går miste om den kreativa kraft som finns hos engagerade medarbetare, som vågar säga ifrån. I otrygghetens ljus framstår också de förhoppningar om framtiden för barn och barnbarn som kunnat infrias för flera generationer som högst osäkra. Det är allvarligt med tanke på att social sammanhållning kräver tro på att de unga inte ska få det sämre än en själv. Vi måste ge de unga så goda förutsättningar som det överhuvudtaget är möjligt.

Sverige var länge genomsyrat av en folkrörelseanda som kreativa sociala entreprenörer kunde bygga vidare på. Detta skedde i form av musik- och kulturföreningar, engagerat socialt arbete, nya teatergrupper, skivbolag och tidskrifter. Men också i skepnad av en kvinnorörelse, som tog upp kampen mot det patriarkat som fortfarande finns kvar, och en miljörörelse som pekade ut innovativa alternativ till förslösandet av naturens oersättliga resurser. Men att återupprätta ett numera förgånget Sverige låter sig inte göras. Vi vill genom att aktivt arbeta för en rödgrön regering sätta stopp för den nu fortgående söndringen och nedmonteringen av det som en gång var ett Sverige med minskande sociala klyftor. Detta är en förutsättning för den nödvändiga förnyelsen av Sverige.

Vi vill ha ett Sverige där social trygghet utgör en grund för rörlighet och innovationslust. Ett Sverige som ser och stöttar de resurssvaga och skapar möjligheter för att alla skall komma till sin rätt.

Vi vill ha ett Sverige där ekonomiskt och socialt entreprenörskap kan frodas genom att ömsesidigt befrämja varandra.

Vi vill ha ett Sverige som på innovativa sätt utvecklar hållbara alternativ för att hushålla med naturens begränsade resurser.

Vi vill ha ett Sverige som ger de unga en möjlighet att tidigt komma in och bli fullvärdiga samhällsmedborgare.

Vi som skriver detta är inte partipolitiskt engagerade. Vi arbetar för en rödgrön valseger under kampanjnamnet Vitartillbaka med hjälp av vår webbsida www.vitartillbaka.se.

Mikael Wiehe
Artist

Tapio Salonen
Professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Staffan Lindberg
Professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet

med flera

ARTIKELN HANDLAR OM