ÅSIKT

Nu vill EU styra vår finanspolitik

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

EU:s valutaunion och flera euroländer är i djup kris. Krisen blir djupare när länder med helt olika ekonomiska förutsättningar påtvingas samma penning- och valutapolitik. När ekonomin gick bra kunde länder som behövde kyla ner en överhettad ekonomi med högre räntor inte göra det. Nu skulle de länder som har drabbats hårdast av krisen behöva en annan växelkurs och låga räntor. EU:s valutaunion har skadat ekonomier i både hög- och lågkonjunktur. De banker som nyss räddades av skattebetalarna tjänar nu stora pengar på att spekulera när euroländerna i kris behöver låna pengar.

Den valutaunion som skulle skydda mot spekulanter har snarare underblåst olika typer av finansiell spekulation. Risken är att eurokrisen övergår i katastrof om exempelvis Grekland tvingas ställa in betalningarna.

Sverige har klarat sig jämförelsevis väl, mycket beroende på att vi står fria från euron. Vi har haft lägre räntor och en växelkurs som har gynnat vår exportindustri. Det har räddat tiotusentals svenska jobb. Nu när svensk ekonomi växer stärks kronan. Anders Borg och regeringen borde tacka svenska folket för att det, tvärtemot vad de tyckte, var kloka nog att rösta nej till EU:s valutaunion i folkomröstningen 2003. Nejet till euron och de rödgrönas tidigare sanering av statsskulden är viktiga förklaringar till dagens starka svenska offentliga finanser, vilka borde användas till att pressa ned den skyhöga arbetslösheten istället för att sparas.

Istället för att hålla fast vid Sveriges frihet från euron så gör regeringen nu allt för att binda oss hårdare till den misslyckade valutaunionen. Om euron ska överleva krävs det mer av ekonomisk centralstyrning i EU, det anser EU:s makthavare.

Europeiska rådet slog i praktiken fast på förförra veckans toppmöte att EU ska granska medlemsländernas statsbudgetar och bland annat lägga sig i lönebildning och hur medlemsländernas pensionssystem ska utformas. Länder som har underskott ska straffas med miljardböter. Det handlar om länder som Grekland, Portugal och Irland som redan går igenom ett stålbad av nedskärningar och arbetslöshet. Dessutom får ett land som Irland betala 100-tals miljarder för att rädda de banker som har spekulerat hejdlös och oansvarigt. Om irländarna inte skär ner sin välfärd tillräckligt hårt för att finansiera det så ska de dessutom straffas med miljardböter från EU.

Om detta verkar makthavarna i EU vara överens. Det finns en logik i att euron kanske inte överlever utan mer centralstyrning. Men samtidigt vill vår regering att EU:s makt över den ekonomiska politiken ska stärkas även över icke euroländer som Sverige. EU ska kunna lägga sig i vår finanspolitik. Det är den del av politiken som är det avgörande verktyget för att styra den ekonomiska politiken och för att kunna skapa arbete och välfärd. Även vi ska kunna bötfällas med miljardböter. Det var just detta som väljarna röstade nej till 2003. Vi röstade nej till en gemensam valuta som skulle ge EU makten att styra över vår ekonomiska politik.

Vi kräver att Sverige ska undantas från EU:s centralstyrda ekonomiska politik och möjlighet att bötfälla länder som inte skär ner. Vi behöver inga förmyndare från EU för att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik.

Det har Sverige redan bevisat. Vi behöver inte binda oss vid en misslyckad valutaunion.

Det är dags att regeringen respekterar folkomröstningen från 2003. När EU nu ska ändra sitt fördrag för att öka centralstyret över ekonomin så bör Sverige istället begära ett undantag från euron i EU-fördraget. Undantaget ska dessutom omfatta det nya centralstyret av den ekonomiska politiken i EU. Ett sådant undantag har redan Storbritannien.

Jonas Sjöstedt
Ledamot i EU-nämnden (V)

Ulla Andersson
Ledamot i finansutskottet (V)

ARTIKELN HANDLAR OM