ÅSIKT

Allt fler självmord har en koppling till nätet

Debattörerna: Nyttja istället nätets möjligheter att hjälpa unga i kris

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

De flesta unga ser med glädje fram emot sommarlovet. Men för somliga är våren och sommaren en jobbig tid, så jobbig att de blir deprimerade och till och med begår självmord.

Sverige har varit relativt framgångsrikt i att minska antalet självmord i den vuxna delen av befolkningen. Men bland unga har ingen minskning skett sedan 1990-talets början. Bland unga vuxna män är självmord den i särklass vanligaste dödsorsaken.

En ökande del av självmorden har en koppling till internet, antingen genom att självmorden annonseras och diskuteras där eller genom att man på nätet kan hitta detaljerade anvisningar om hur man tar sitt liv. Många av inläggen tyder på en bristande kunskap om riskerna med denna typ av kommunikation.

Ett tragiskt exempel var när en 21-årig man i oktober 2010 startade en diskussionstråd på Flashback där han skrev att han planerade att hänga sig. Flera av dem som deltog i chatten försökte stödja honom, men vissa uppmanade honom att skrida till verket och andra trodde honom inte. Vid ett par tillfällen tvekade 21-åringen, men efter en timmes chattande hängde sig mannen, som även filmade händelsen.

Det är hög tid att vi mer medvetet ser till att förhindra att nätet används till att främja självmord. I stället bör vi utnyttja nätets många positiva möjligheter till att hjälpa människor i kris.

Föreningen Psykisk Hälsa har under våren 2011 lett en arbetsgrupp med experter inom psykiatri, juridik och kommunikation som har analyserat hur man kan förhindra självmord via nätet. I rapporten ”Du är ett troll tror jag” pekar gruppen på tre typer av åtgärder:

1. Ökad kunskap om ”psykisk livräddning".

Medvetenheten måste öka om att det faktiskt går att förmå suicidnära personer att inte ta sitt liv. Vi behöver alla lära oss ”psykisk livräddning”, det vill säga få kunskap om vad man ska säga och göra för att få självmordsnära personer att söka hjälp. Vi behöver öppna upp för samtal om livet, döden och existensen.

Här har skolan och skolhälsovården en viktig roll. Den bör ges resurser att kunna diskutera självmord bland tonåringar, för att bryta de tabun och missuppfattningar som finns kring ämnet.

2. Facebook, Google och Flashback med flera måste engagera sig för att förhindra hets till självmord.

Svenska Facebook bör medvetet arbeta för att förhindra självmord, till exempel genom att underlätta rapportering om misstänkta hot om självmord. Google kan stödja presentationen av vissa sökord, till exempel genom att bekosta betalda sökord för vissa sajter som erbjuder stöd till suicidnära personer.

Flashback har ett utförligt regelverk som förbjuder olika typer av inlägg, till exempel hatbrott och barnpornografi, men ingenting sägs om hets till självmord. I en kommentar till 21-åringens självmord ovan påstod Flashbacks administratör – i motsats till etablerad forskning – att det var tveksamt om användarna hade kunnat påverka 21-åringen.

3. Utred möjligheten att förbjuda hets till självmord.

I samband med den pågående översynen av den svenska straffrätten och de svenska grundlagarna bör regeringen och riksdagen utreda möjligheten att förbjuda hets till självmord, så som har skett i bl a Australien och Portugal. Det är inte förbjudet att begå självmord. Men vad som i teorin skulle kunna utgöra ett brott är att förmå någon att begå självmord genom så stark påtryckning att det är jämförligt med ett aktivt dödande.

Om man verkligen menar att ett förfarandet är straffvärt och att en straffsanktionering behövs som markering i det nya kommunikationssamhället, då är det rimligt med ett specifikt, teknikoberoende straffstadgande. Se psykiskhalsa.se för ett förslag till straffbestämmelse.

Per-Anders Rydelius,

professor i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande Föreningen Psykisk Hälsa
Carl von Essen,

generalsekreterare Föreningen Psykisk Hälsa

Danuta Wasserman,

professor i suicidologi, chef för NASP (Nationell Prevention av Suicid och Psykisk Ohälsa)
Michael Westerlund,

fil dr JMK/Stockholms universitet, forskare i självmord och kommunikation NASP/KI
Madeleine Leijonhufvud,

professor emerita i straffrätt
Olav Bengtsson,

divsionschef BUP Stockholms län

Magdalena Andersson (m), riksdagsledamot
Anita Brodén (fp), riksdagsledamot
Morgan Johansson (s), fd folkhälsominister
Lennart Levi (c),

fd riksdagsledamot, professor em i psykosocial miljömedicin
Tuve Skånberg (kd), riksdagsledamot
Birgitta Sevefjord (v), oppositionslandstingsråd
Raymond Wigg (mp), oppositionslandstingsråd

ARTIKELN HANDLAR OM

Samhälle