ÅSIKT

Hyresgästföreningen ekonomiskt beroende av fastighetsägarna

Debattören: Hyresförhandlingarna blir spel för gallerierna – med svåra konsekvenser för hyresgästerna

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I dagarna har Hyresgästföreningen kongress i Stockholm och förbundsordförande Barbro Engman ska väljas om för en ny fyraårsperiod.

När hon tillträdde i juni år 2000 hade Aftonbladet en debattartikel som bland annat tog upp hoten om marknadsanpassning av hyrorna och demokratiproblemen inom Hyresgästföreningen.

Det fanns en förhoppning att den nya ordföranden skulle ta tag i dessa frågor och förbättra hyresgästernas situation. Tyvärr har utvecklingen varit den motsatta.

Barbro Engman började med att teckna ett samarbetsavtal med Fastighetsägarna som handlar om att fastighetsägarna ska samla in en hyressättningsavgift från hyresgästerna och skicka pengarna till Hyresgästföreningen. Som motprestation ska Hyresgästföreningen medverka till att ”utveckla hyresrätten”, läs marknadsanpassa hyrorna.

Hyressättningsavgiften, som utgör 28 procent av organisationens intäkter, inbringar drygt 190 miljoner kronor per år och betalas till 60 procent av hyresgäster som inte är medlemmar.

Hyresgästföreningens ekonomiska beroende av motparten får svåra konsekvenser för hyresgästerna. Hyresförhandlingarna blir ett spel för gallerierna. Duktiga förtroendevalda manövreras undan och till och med utesluts vilket skedde 2005.

I Stockholm har hyrorna de senaste tio åren stigit med 33 procent trots att inflationen inte varit mer än 13 procent. I samband med stambyten kan hyrorna stiga med mer än 50 procent. Ett svårt dilemma för ensamstående är att de inte ens kan flytta till billigare lägenheter eftersom privatvärdarna kräver att nya hyresgäster har årsinkomster som är fyra gånger högre än hyran det vill säga 275 000 kronor för att få flytta in i en tvåa på 60 kvm. Många pensionärer drabbas.

Fram tills för två år sedan skulle de allmännyttiga bostadsbolagen inte vara vinstdrivande, avkastningen var begränsad och de privata fastighetsägarna skulle inte ha mer än cirka fem procent högre hyror än de allmännyttiga.

Både de kommunala och privata bolagen gjorde ändå goda vinster men det var inte nog. De privata fastighetsägarna ville ha bort det så kallade hyrestaket. Trots att Barbro Engman år 2006 drev en kampanj för att rädda hyrestaket dröjde det inte länge förrän hon tvärvände och tillsammans med fastighetsägarna medverkade till ny lagstiftning som avskaffade hyrestaket. I takt med att fastighetsägarna utnyttjar den nya lagstiftningen tvingas många hyresgäster från sina hem och sin hembygd eller så måste fastighetsägarnas ökade vinster finansieras av samhället med bostadsbidrag.

Tyvärr innebär fastighetsägarnas stora vinster och de extremt höga hyrorna i nyproduktionen inte att det byggs särskilt många nya bostäder. De verkliga hindren för en rejäl bostadsproduktion som till exempel byggoligopol och höga byggkostnader har inte åtgärdats och det byggs varken tillräckligt med hyresrätter eller bostadsrätter.

Vad har då Hyresgästföreningen vunnit på alla eftergifter? Jo, förhandlingssystemet och hyressättningsavgifterna består och Hyresgästföreningens monopolställning är tryggad.

Margareta Friman-Scharin

Ordförande, Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet, NHB

ARTIKELN HANDLAR OM