ÅSIKT

Öppet religiösa har svårare att få jobb

Eli Göndör: Arbetsgivare måste inse att kompetens inte sitter i en huvudbonad

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Personer som bär öppet religiösa symboler eller som är öppet troende, men inte kristna, har mindre chans att få ett jobb även om de är kvalificerade för uppdraget, skriver debattören.

Den ökade religiösa mångfalden är en av de mest genomgripande förändringarna av det svenska samhället under de ­senaste decennierna. Genom invandringen etablerar sig en rad nya religiösa minoriteter i Sverige. Men bland dem är också arbetslösheten stor.

De som väljer att bära religiösa symboler eller som är öppet troende men inte kristna har nämligen mindre chans att få ett jobb även om de skulle vara kvalificerade för uppdraget.

Ett pressmeddelande från Arbetsförmedlingen från den 27 februari 2012 illustrerar delvis myndigheters fumlighet. Där informeras om att en förlikning uppnåtts med Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Arbetsförmedlingen utbetalade 60 000 kronor till en kvinna som inför en kockutbildning fått informationen ”att alla eleverna måste provsmaka alla rätterna. Då kvinnan av religiösa skäl inte äter fläskkött ansåg hon sig inte kunna gå utbildningen och därmed ha blivit diskriminerad.”

Arbetsförmedlingens verks­jurist Carl Lindencrona påpekar i samma meddelande att utbildningen anpassats till elever som inte äter fläskkött men att informationen inte nått fram denna gång.

Oavsett hur det gick till så lyckades kombinationen av politiska åtgärder och nervösa tjänstemän, rädda för att utpekas som diskriminerande, krångla till det.

Självklart måste en kockutbildning kunna genomföras ­utan att allt behöver provsmakas. Både allergiker och andra håller olika typer av dieter. Att en diet hålls av religiösa skäl förändrar inget. Utbetalade skadestånd löser inget. Tvärtom. På sociala medier spreds uppfattningen att kvinnan h­ade ”lurat” till sig skatte­betalarnas pengar. Därmed ledde särbehandlingen till ­ökade fördomar.

Lösningen är snarare att ­kanske be om ursäkt för missförståndet, låta kvinnan göra ­kursen utan att smaka fläsk och slutligen utfärda ett betyg som specificerar att hon smakat och hanterat allt utom just fläsk.

Kvinnan i fråga skulle därmed komma ut på arbetsmarknaden.

Men där skulle hon sannolikt stöta på ett nytt hinder.

SEB publicerade februari 2010 en rapport om småföretagares syn på jobbsökande. Där framkommer att en majoritet av företagen är starkt emot att anställa människor som bär religiöst betingade klädesplagg.

I rapporten ”Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell studie av rekryteringsprocessen”, som publicerats av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i juni 2012, framgår att människor som tillhör religiösa minoriteter har cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att erbjudas arbete.

Med religiösa minoriteter avses framför allt muslimer och judar.

Lösningen på arbetslösheten ligger knappast i politiska åtgärder trimmade med religiös beröringsskräck som krånglar till det ytterligare, eller straffavgifter för olyckliga missförstånd som leder till särbehandling och ännu mer fördomar. Snarare bör de företagare och arbetsgivare som ­ännu inte förstått det, inse att kompetens varken sitter i en huvudbonad eller en trosuppfattning.

Eli Göndör

FAKTA

DEBATTEN

Eli Göndör, 55, Stockholm. Fil.dr. i religionshistoria och redaktör för antologin ”Religionen i demokratin” (Timbro 2013).

DEBATTÖREN

Sverige är ett av världens mest sekulära länder, men en parallell trend är att fler religiösa minoriteter etablerat sig och/eller vuxit i Sverige under de senaste decennierna. Undersökningar tyder på att troende personer som inte är kristna har det tuffare på arbetsmarknaden än andra.

ARTIKELN HANDLAR OM