ÅSIKT

”Pengarna försvann mellan universitetet och klassrummet”

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Scanpix
Eva-Lis Sirén.

Aftonbladets skolgranskning har varit en välkommen brandfackla i debatten om skolans tillstånd. Vi har kunnat läsa om skattepengar som går till skatteparadis, sjunkande kunskaper hos eleverna, om ökande kvalitetsskillnader och bristande likvärdighet mellan skolor. Den debatt som skolgranskningen startat behöver absolut följas av en djupare diskussion om hur vi kan blicka framåt och hitta lösningar.

Men hur vi än vrider och vänder på skolans problem kan vi inte komma ifrån att lärarna är skolans viktigaste resurs och de som kan göra skillnad. Vill ingen arbeta som lärare är diskussioner om reformer, pedagogik eller styrning av resurser irrelevanta. Ska vi kunna återskapa en jämlik skola av god kvalitet måste vi omgående återupprätta läraryrkets status och locka fler bra lärare till yrket. Och vi måste få de duktiga lärare som redan jobbar att vilja stanna kvar.

För att det ska vara möjligt behöver lärarnas löner höjas med minst 10 000 kronor per månad. Lärarförbundet har i sin rapportserie ”Perspektiv på lärarlöner” visat att lärare förlorar minst 10 000 kronor i månaden jämfört med andra grupper med lika lång utbildning och stort ansvar. Till detta kan vi också addera lägre pension.

De politiska partierna som styr i landets 290 kommuner har lovat höjda lärarlöner och regeringen har lovat att bidra. Om politikerna på allvar menar att läraryrket är ett av Sveriges viktigaste jobb så får de nu en prislapp på vad som krävs för att även i fortsättningen säkra försörjningen av duktiga lärare till den svenska skolan.

För de som ifrågasätter behovet av att höja lärarlönerna kan begrunda följande alarmerande fakta:

Fyra av 10 lärare funderar på att lämna yrket på grund av låg lön.

Det är idag 1,4 förstahandssökande till lärarutbildningen. Om de senaste 25 årens minskning i söktryck till lärarutbildningarna fortsätter, kommer den sista behöriga förstahandssökanden att antas till lärarutbildningen 2028.

Scenariot som framträder är oroande men med satsningar på lärarlöner kan vi vända utvecklingen och skapa en skola i världsklass. För det är en skola i internationell toppklass som Sverige måste ha som mål.

En lärare i grundskolan tjänar idag mindre än en elmontör och ungefär lika mycket som en godshanterare. Den som har lyssnat till retoriken om att en högskoleutbildning alltid lönar sig måste nog tänka om. Politiker som mässar om kunskapssamhället framstår allt mer som illusionister när samma politiker inte är beredda att satsa på lärarna. Partiledningarna skräder inte orden samtidigt som uteblivna satsningar på lärarlöner bortförklaras av deras egna kommunpolitiker med brist på pengar, trots att kommunerna spås gå med miljardöverskott 2011. Var finns det politiska ledarskapet?

Läraryrket kan inte ens konkurrera lönemässigt med yrken som enbart kräver gymnasieutbildning. Vem kan med hedern i behåll då säga att Sverige satsar på kunskapssamhället? Och framförallt hur ska vi få fler att vilja bli lärare? Om Sverige vill att de bästa ska bli lärare måste lönen upp med minst 10 000 kronor i månaden. Först då konkurrerar läraryrket på allvar om de bästa studenterna som idag väljer att istället utbilda sig till till exempel civilingenjör eller civilekonom.

Aftonbladets skolgranskning har varit en viktig katalysator i skoldebatten och i frågan om läraryrkets status. Lärarförbundet efterlyser nu vart 10 000 kronor i lärarnas lönebesked tog vägen – pengarna försvann nämligen någonstans mellan universitetet och klassrummet.

Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet

ARTIKELN HANDLAR OM