ÅSIKT

Skolans mål måste bli tydligare

Mats Rosenkvist: Det luddiga språket i betygskriterierna gör det omöjligt för elever att förstå vad som förväntas av dem

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: SCANPIX
LÄRARKRIS Lärarförbundets ordförande säger att Sverige står inför en "nationell lärarkris" där 80 000 lärare funderar på att hoppa av på grund av lönen och 43 000 lärare kommer att fattas inom åtta år

TV4 rapporterar att oklara betygskriterier skapar stress bland gymnasieelever. Men det är inte bara gymnasiet som lider av ”luddighetssjukan”. Hela grundskolan är också drabbad. Och en orsak är Skolverkets ovilja att vara tydlig. Om eleverna ska kunna nå kunskapskraven måste de först förstå dem. Hur många elever och föräldrar har egentligen koll på vad eleverna förväntas lära sig i de olika ämnena? Kraven är inte lätta att förstå. Långt därifrån. Skolverket, som är den myndighet som har till uppgift att formulera det eleverna ska lära sig, är nämligen mästare på att uttrycka sig krångligt. Kunskapskraven är skrivna på nästintill obegriplig byråkratsvenska – med onödigt svåra och abstrakta ord, och långa och komplicerade meningar.

Det här är ett par exempel på vad eleverna ska kunna:

Geografi årskurs 9 (C-nivå, tidigare ”väl godkänt”): ”Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta”.

Bild årskurs 6 (E-nivå, tidigare ”godkänt”): ”Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.”

Det är inte konstigt att elever, föräldrar och lärare har svårt att förstå – och att detta skapar stress. För vem förstår till exempel vad som menas med att ”föra enkla och till viss del underbyggda resonemang”? Vi har alltså en skolmyndighet som inte begriper sitt ansvar att vara tydlig. Detta trots att regeringen 2009 gav Skolverket i uppdrag att skriva den nya läroplanen på ett ”tydligt och begripligt språk”. Myndigheten valde dock byråkratsvenskan även denna gång och den nya läroplanen är lika luddig som den gamla. Avdelningschef Ragnar Eliasson på Skolverket skriver i ett mejl till mig att kunskapskraven "inte bör eller kan beskrivas på ett alltför förenklat sätt". Hur kan Skolverket tillåta sig ett sådant förhållningssätt? Vad tycker vår skolminister som ofta talar sig varm om just tydlighet om det?

Skolverkets ovilja att förenkla ger jag inte mycket för. Jag vet att det är möjligt att uttrycka kunskapskraven tydligare. Med dagens luddiga mål hotas likvärdigheten i skolan, samtidigt som viktig lärartid går åt när alla lärare måste tolka Skolverkets formuleringar. Men den viktigaste konsekvensen är förstås att elevernas möjlighet – och lust och vilja – att lära sig kan gå förlorad när de inte förstår vad ska kunna.

Läroplanen med kursplanerna är ett av de viktigaste dokumenten för både Sverige och varje elevs framtid. Det finns många pusselbitar som ska på plats innan den svenska skolan kan nå världstoppen igen. Till att börja med måste lärare, föräldrar och elever med lätthet kunna förstå vad eleverna ska lära sig.

Mats Rosenkvist

Vd, Infomentor

FAKTA

DEBATTÖREN: Mats Rosenkvist, 52, Kristianstad. Vd för Infomentor, ett företag som arbetar med it-stöd till skolor.

DEBATTEN: Skolans kursplaner och mål är på tok för otydliga, menar dagens debattör, som efterlyser mer tydlighet för att den svenska skolan åter ska nå världstoppen.

ARTIKELN HANDLAR OM