ÅSIKT

Skolan kan för lite om barn med adhd

Experter: Fyra av fem lärare saknar tillräcklig kompetens

Foto: Erik G Svensson/TT
Fyra av fem lärare saknar tillräcklig kompetens för att möta elever med NPF. OBS personerna på bilden har inget med texten att göra.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATTEN. Skollagen ger varje elev rätt till det stöd som hen behöver för att klara undervisningsmålen i skolan. Samtidigt anser sig fyra av fem lärare sakna tillräcklig kompetens för att ge elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), adekvata förutsättningar för sin skolgång. Detta är mycket allvarligt, anser vi. Bristande kompetens i skolan medför att elever inte uppnår målen och har en negativ inverkan på klassrumsarbetet för alla elever. På grund av skolans misslyckande riskerar många elever att som vuxna hamna i utanförskap, sjukskrivningar och arbetslöshet med personligt lidande och stora samhällskostnader som följd.

Skolinspektionens tillsynsrapport 2013 visar att majoriteten av svenska skolor, sju av tio (!), inte följer skollagen när det gäller hur det särskilda stödet organiseras för att möta elevernas individuella behov. Elever med NPF (statistiskt sett två till tre i varje klass) upplever ofta de gängse studiemässiga och sociala kraven som ohanterliga och kanske obegripliga, trots goda intellektuella förutsättningar för studier. Följden kan bli att eleven helt eller delvis uteblir från undervisningen, vilket ytterligare förvärrar situationen. Att ha svårt med det sociala samspelet ökar dessutom risken för att de blir måltavla för mobbning.

I en undersökning från Autism- och Aspergerförbundet angav fyra av fem vårdnadshavare att bristande kompetens i att bemöta och undervisa barn med autism var den främsta orsaken till att deras barn inte gick till skolan.

En kartläggning gjord på Karolinska Institutets Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) pekar på att en lika stor andel av lärarna, fyra av fem, anser att de inte fått tillräcklig kunskap med sig från lärarutbildningen för att kunna bemöta och undervisa grundskoleelever med NPF. På KIND har därför evidensbaserade arbetsmetoder och kartläggningsinstrument för skolan utvecklats.

Genom ett nytt kartläggningsverktyg har skolledare, lärare, elevhälsopersonal och fritidspedagoger utvärderat den egna verksamhetens förmåga att organisera skolans stöd så att den stimulerar lärandet för alla, men i synnerhet för elever med NPF. Sedan januari 2015 har cirka 600 skolpersonal i 36 skolor och 13 kommuner kartlagt sin verksamhet och bidragit till undersökningen. Resultaten visar att det finns stora brister i skolornas kunskap och samlade förmåga att anpassa skolsituationen för elever med NPF.

Gustav Fridolin har sedan han tillträdde som utbildningsminister uppmärksammat skolsituationen för elever med NPF och det har resulterat i en satsning på ett nationellt skolutvecklingsprogram som ska ge lärare grundläggande specialpedagogisk kompetens. Det är bra och viktigt att det genomförs men otillräckligt. Vi föreslår därför följande åtgärder:

Ge lärosätena i uppdrag att förstärka lärar- och rektorsutbildningen för att garantera att fördjupad pedagogisk kunskap anpassad för elever med NPF finns, utvecklas och lärs ut. Alla blivande rektorer och lärare måste få tillräckliga kunskaper i sin utbildning för att utföra sina lagstadgade uppdrag.

Ge huvudmännen i uppdrag att kartlägga skolornas organisation och kompetens när det gäller att ge elever med NPF förutsättningar att klara skolan.

Ge rektor och skolans personal kontinuerlig fortbildning och förstärkta kunskaper inom NPF.

Sven Bölte,

professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Karolinska Institutet och BUP Stockholm.

Anna Borg,

samordnare för skolfrågor vid KIND, Karolinska Institutet.

Steve Berggren,

doktorand, leg. psykolog, Karolinska Institutet och BUP Stockholm.

Martin Ingvar,

professor i integrativ medicin, Karolinska Institutet.

Hugo Lagercrantz,

senior professor i pediatrik, Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.

Hans Forssberg,

professor i neurovetenskap, Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.

Lise Roll-Pettersson,

professor i specialpedagogik, Stockholms universitet.

Anki Sandberg,

ordförande Riksförbundet Attention.

Emanuel Mörk,

ordförande Autism- & Aspergerföreningen Stockholm.

FAKTA

DEBATTEN

Trots goda intellektuella förutsättningar är skolan svår för många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såväl studiemässigt som socialt. Det riskerar leda till att de hamnar utanför samhället som vuxna. Dagens debattörer anser att kraven på skolan måste skärpas.

NPF

NPF är ett samlingsnamn för de neuropsykiatriska diagnoserna adhd, add, Aspergers syndrom, autism, språkstörning och Tourettes syndrom.

5 procent av alla barn har adhd.

1-2 procent av alla barn/ungdomar har någon form av autismspektrumtillstånd.

I varje klass finns ofta 2-3 barn med diagnos inom NPF.