ÅSIKT

EU vill hjälpa USA att spionera på dig

Debattörerna: Stoppa SWIFT – EU:s gigantiska FRA-liknande projekt

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ska amerikanska myndigheter få tillgång till europeiska medborgares bankuppgifter? Den frågan ställs på sin spets när europaparlamentet ska rösta om det så kallade SWIFT-systemet.

I juli 2009 inledde det svenska EU-ordförandeskapet, under Beatrice Asks ledning, förhandlingar med USA om ett avtal för överföring av personliga uppgifter kopplade till bankkonton. Syftet var att hindra finansiering av terrorism. Effekten är vittomfattande: En slags gigantisk FRA-lag på europeisk nivå som inte lever upp till grundläggande krav på integritet och medborgerliga fri- och rättigheter.

Nu finns ett färdigt, framförhandlat avtal. I morgon, den 10 februari röstar EU-parlamentet om det ska godkännas eller förkastas. Mycket står på spel.

Avtalet ger amerikanska myndigheter tillgång till information från det så kallade SWIFT-systemet som innehåller detaljerade uppgifter om EU-medborgares bankkonton. Människor i 27 europeiska länder ska kunna utsättas för amerikanska myndigheter som granskar deras penningtransaktioner inom familjer, mellan släktingar, mellan företag och kunder, mellan föreningar och medlemmar. 

Hela förhandlingsprocessen under den svenska ordförandeskapsperioden har präglats av stort hemlighetsmakeri och brådska. Det har varit mycket svårt att få någon insyn i förhandlingarna och information om resultat och innehåll. Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att ana en bakomliggande strategi från den svenska regeringen att snabbt få igenom avtalet med ett på flera punkter tveksamt innehåll. Slippa debatten och krav på mer insyn innan frågan beslutades.

Kritiken är, och har varit, bred och massiv. Den har formulerats av politiker men också av tunga europeiska dataskyddsinstanser. Ohörsamheten från den svenska regeringens sida har dock varit lika tydlig i detta fall som när det gällde den nationella FRA-lagstiftningen.

För den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet, och för oss svenska socialdemokrater, handlar omröstningen på onsdag framförallt om att avtalet inte lever upp till de grundläggande kraven på de medborgerliga fri- och rättigheterna. Både Sverige och EU gör sig ofta till tolk för just dessa rättigheter i andra delar av världen. De är inte mindre viktiga på hemmaplan.

Vi ifrågasätter nyttan av informationen som insamlas och överförs: Den motsvarar inte den integritetskränkning som systemet innebär. Under en försöksperiod har det med hänvisning till hemligstämplingen heller inte presenterats några bevis för att all denna information verkligen hjälpt till att förhindra terrorism.

Möjligheten för EU-medborgare att få en rättslig prövning av tillämpningen av SWIFT-avtalet är obefintlig, och avtalet innebär ingen skyldighet för amerikanska myndigheter att respektera europeiska dataskyddslagar. De överförda personliga uppgifterna ska enligt de regler som i EU kunna sparas i fem år, men får i USA sparas upp till 90 år. Vilka dataskyddsregler som ska gälla är inte klarlagda. Även gränsen på fem år är tveksam då det inte framkommit några bevis som pekar på varför just denna förhållande långa tidsrymd skulle vara nödvändig. Däremot är det uppenbart att skyddet för medborgarna är sämre än i något tidigare fall.

Vi kommer att rösta nej till SWIFT-avtalet! I dag, tisdag, kommer Cecilia Malmström sannolikt att väljas till ny kommissionär med ansvar för både medborgerliga fri- och rättigheter – och euroepisk terroristbekämpning. Efter att ha medverkat till SWIFT-avtalet har hon mycket att bevisa.

Marita Ulvskog
Göran Färm
Anna Hedh
Olle Ludvigsson
Åsa Westlund

ARTIKELN HANDLAR OM