ÅSIKT

Alla eritreaner har inte skyddsbehov

Debattören: Migrationsverkets bild av Eritrea stämmer inte med verkligheten

Eritrianer är en av de största grupperna av flyktingar som nu kommer till Europa. Hittills i år har knappt 7000 sökt asyl i Sverige.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. En av de största grupperna som får asyl i Sverige just nu är eritreaner. Trots det finns det ingen debatt kring varför så många söker sig hit.

Eritrea beskrivs i västerländsk media som en grym diktatur, Afrikas svar på Nordkorea. Men det krävs en mer nyanserad bild för att förstå den komplexa situationen i landet. Eritrea har mer gemensamt med Kuba – även om det inte heller är något smickrande sällskap rent politiskt.

FN publicerade nyligen en rapport om mänskliga rättigheter i landet där det bland annat står: ”Kritik mot regimen tolereras inte, det finns ett utbrett angivarsystem. Godtyckliga arresteringar, tortyr och avrättningar är vanligt förekommande.  Sexuellt våld mot kvinnliga soldater förekommer i stor omfattning.”

Även om rapporten har kritiserats hårt av regimvänliga för att enbart bygga på intervjuer med exileritreaner, så är trovärdigheten hög. Ingen kan förneka förekomsten av kränkningar och ett underskott av demokrati i kölvattnet av konflikten med Etiopien. Det är dock helt fel att tro att alla eritreaner är förföljda.

Situationen i Eritrea har inte försämrats under den senaste tiden. Det pågår varken krig eller etniska konflikter även om det råder ett krigstillstånd på grund av gränskonflikten med Etiopien.

Samtidigt har läget blivit bättre på vissa områden, till exempel ekonomin tack vare guldfyndigheterna. Begränsning av den militära och nationella tjänstgöringen till 18 månader, som den var tänkt från början, diskuteras också av regimen just nu vilket i sig är ett stort framsteg. En ny författning håller på att utarbetas och ska vara klar 2018. Det återstår dock att se om dessa löften infrias.

Trots det har antalet eritreaner som kommer till Sverige ökat markant. Detta har i huvudsak att göra med Sveriges och EU:s förhållningssätt till Eritrea.

Den enskilt största orsaken är att människor uppmuntras att lämna Eritrea av oppositionella – och att västerländska regeringar lovar permanent uppehållstillstånd. I Sverige får eritreaner sedan 2014 permanent uppehållstillstånd, efter beslut från Migrationsverket.

Resultatet har blivit att regimen sitter säkrare än någonsin då alla regimkritiker och ungdomar lämnar landet. Eritrea dräneras på sin bästa resurs, dess befolkning.

Det är framför allt avsaknaden av framtidstro som får människor att fly men långtifrån alla eritreaner har skyddsbehov. De socioekonomiska och politiska begränsningar som finns i landet är inte unika för Eritrea utan många ungdomar i utvecklingsländer genomgår liknande umbäranden, till exempel i Sydsudan, Jemen, Somalia och Nordkorea.

Under 2014 kom nästan 18 000 eritreaner till Sverige och siffran kommer att öka i år, efter Migrationsverkets beslut att alla eritreaner har skyddsbehov.

Jag håller inte med i den bedömningen. Beslutet har lett till att ungdomar hoppar av skolan och med livet som insats beger sig till Sverige. Tonåringar omfattas inte av den obligatoriska militära eller nationella tjänstgöringen men antalet ensamkommande barn från Eritrea är trots det större än någonsin.

Svenska myndigheter skjuter sig själva i foten och ropar sedan på hjälp. Det är ett väldigt märkligt beteende.

Den eritreanska regeringen är självklart huvudansvarig för befolkningens lidande, den har misslyckats med att leda landet i rätt inriktning. Presidenten har inte lyckats bli en statsman utan fortsätter styra landet med järnhand.

Men vi eritreaner måste gå i bräschen och lyfta frågan om varför vi flyr från diktaturen i Eritrea och ser exilen som en lösning i stället för att arbeta för en bättre framtid i landet.

Den långsiktiga och varaktiga lösningen finns hos oss själva vid Röda havet och inte vid Medelhavet eller Östersjön.

Mehretab Mekonen Belay

FAKTA

DEBATTÖREN

Mehretab Mekonen Belay. Frilansjournalist och antropolog.

DEBATTEN

Sedan årsskiftet 2014 får nästan alla eritreaner flyktingstatus i Sverige, enligt Migrationsverket. Dagens debattör har själv rötter i Eritrea och håller inte med om Migrationsverkets bedömning. Landet är en diktatur – men de socioekonomiska och politiska begränsningarna är inte unika för Eritrea, skriver han.