ÅSIKT

”Gatuavrättningar” kan ha förekommit

Professorer och Diakonia: Israel får försvara sig – i enlighet med internationell rätt

Foto: AP/TT
En israelisk soldat i en vägkorsning på Västbanken, där en palestinier enligt uppgift ska ha försökt knivhugga en civil israel.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. På senare tid har det blossat upp en inrikespolitisk debatt om folkrätt och Israel specifikt i relation till så kallade utomrättsliga avrättningar och annan otillåten våldsanvändning.

Frågan är om utomrättsliga avrättningar förövas av myndigheter eller med israeliska regeringars tysta medgivande. Att en avrättning är utomrättslig innebär att den verkställts utan en rättslig prövning och dödsdom. Eftersom avrättningen sker utanför lagens ramar har offret berövats alla sina rättigheter.

Det är nog ännu för tidigt att bedöma om utomrättsliga avrättningar har skett i samband med den senaste tidens knivhuggningar, eftersom inte alla fakta ligger på bordet. Det finns dock många seriösa rapporter och studier som pekar i den riktningen, till exempel från Amnesty International.

Den Israeliska människorättsorganisationen BTselem har kritiserat premiärminister Netanyahu för att i tysthet ge stöd till vad de kallar ”gatuavrättningar”. Polischefen har offentligt varnat eventuella förövare att de kommer att ”dödas”.

Flera olika organisationer som Al Mezan, BTselem och Amnesty har kritiserat Israels nya order om att använda skarp ammunition vid oroligheter.

På gränsen till Gaza har israeliskt användande av skarpt ammunition lett till över tio dödade och många skadade.

Skarp ammunition får enbart användas när liv är hotat. Uppsåtligt dödande av civila är förbjudet även under ockupation och väpnad konflikt, säger Röda Korsfederationen i en kommentar till den växande konflikten.

I fallet Israel finns det omfattande rapporter om problem med rättsapparaten i denna typ av fall. Människorättsorganisationer är eniga om att straffriheten är omfattande (läs även här eller här) vad gäller övergrepp mot palestinier i de ockuperade territorierna.

Det finns nog ingen oenighet om att fördöma knivattacker mot civila israeler. Israeliska myndigheter betecknar knivattackerna som terrorism. För att en handling ska utgöra terrorism, snarare än till exempel hatbrott, krävs att syftet är att sprida skräck i en befolkning eller att tvinga en stat att agera på visst utifrån ett politiskt syfte. Det är inte klarlagt om de aktuella knivattackerna är orsakade av enskilda personliga tragedier eller är organiserade med tydliga politiska mål.

Oavsett om knivattackerna utgör terrorism eller inte måste Israel skydda sin befolkning på ett sätt som står i överensstämmelse med internationell rätt. Även de som kan betecknas som terrorister har rätt att få sin sak prövad i domstol – och inte på gatan.

Det bör heller inte råda någon oenighet om att också fördöma attacker och övergrepp mot civila palestinier. Den israeliska militära underrättelsetjänsten har i medier pekat på sociala skäl och desperation som orsak till våldsvåg.

Under två månader har 103 palestinier och 17 israeler dödats och 11 299 palestinier och 182 israeler skadats.

Att kritisera Israel för brott mot mänskliga rättigheter och krigets lagar brukar leda till skarpa reaktioner från Israels regerings representanter. Vi vill uppmana både den svenska regeringen och riksdagspartierna att fortsätta låta respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt stå i centrum i våra internationella relationer. Oavsett hot och kritik. Här måste vi vara rakryggade.

Inger Österdahl,

professor i folkrätt, Uppsala Universitet

Ove Bring,

professor emeritus i folkrätt, Försvarshögskolan och Stockholms universitet

Pål Wrange,

professor i folkrätt vid Stockholms universitet

Said Mahmoudi,

professor emeritus i folkrätt, Stockholm University

Bo Forsberg,

generalsekreterare Diakonia