Anklagas för att vilja sabotera barnsuccén

Striden om Babblarna tas upp i domstol: ”Helt sjukt”

avNatalia Kazmierska

Hårddiskar inlåsta i kassaskåp. Aggressiva advokatbrev. Vänner som sagt upp kontakten av av rädsla. Och så hotet – att Babblarnas mjuka, bjärta värld riskerar att förstöras på grund av girighet.

Den smutsiga striden kring barnfavoriterna ska nu upp i rätten.

– De vill skrämma 500 000 småbarnsföräldrar med att jag är den onda, säger illustratören Ola Schubert – som menar att han har ritat Dadda, Bibbi och de andra karaktärerna.

Med nära en halv miljard visningar på Youtube* är Babblarna en av de största svenska barnsuccéerna någonsin. Men nu hotas framgångarna av ett infekterat bråk, som enligt förlaget bakom konceptet, kan ”förstöra allt”.

Bråket, som redan har pågått i ett och ett halvt år, tas om några veckor upp i Arbetsdomstolen.

– Det är galenskap. Det är helt sjukt att plötsligt hamna i en sån här konflikt, säger illustratören Ola Schubert.

Barnen vill ha tillbaka sin pappa

Han hävdar att han, tillsammans med en annan tecknare, är upphovsperson till gula Bibbi, blöjbäraren Dadda, snabba Tut och flera av de andra figurerna, som han jobbat med i tolv år.

Fast nu har Ola Schubert varit sjukskriven i åtta månader och inte kunnat teckna alls. Förlorat all inspiration, menar han. Hans fru Johanna, som animerat majoriteten av de otroligt populära Babblarna-filmerna är också indragen i bråket, som påverkat hela familjen. Ola Schubert menar att det kostat honom som privatperson nära en halv miljon kronor, redan före rättegången.

– Mina barn undrar om jag inte kan komma tillbaka och vara den gamla pappa jag en gång var. Jag önskar jag hade mer tid att lägga på andra saker än en konflikt som hade kunnat lösas om förlaget bara velat sätta sig ner och prata, säger Ola Schubert.

Exakt när började bråket egentligen? Det beror på vem man frågar.

1 av 4 | Foto: BJÖRN LINDAHL
Tecknaren Ola Schubert menar att han är en av de två upphovspersonerna till Babblarna-figurerna.

”Ett svenskt Disney world”

Men mycket kan härledas till hösten 2017. För då exploderade det. Barnfavoriterna Babblarna, som från början användes som stöd till barn med talsvårigheter, fyllde tio år. Musikvideorna hade redan hundratals miljoner Youtubevisningar, en av de största svenska barnsuccéerna någonsin. Nu översköljdes marknaden av Babblarna-böcker, gosedjur, plastfigurer, gardiner, muggar, lampor, pussel...

I dag går Babblarna-musikalen för fulla hus och det smids planer på en internationell lansering. På tyska marknaden finns Youtubekanalen Babblarna Deutsch, och förlaget hoppas erövra Polen, Holland, Norge, Finland och Danmark. Det ryktas även om att filmbolaget Universal visat intresse för de färgglada karaktärerna, något som förlaget inte vill kommentera.

Tecknaren Ola Schubert nekar inte till att han tycker att kommersen gått för långt. Han menar att målet verkar vara att skapa ett ”svenskt Disney world”.

– För det första är detta från början specialpedagogiskt material. Jag har svårt att se hur bowlingklot i mjukistyg skulle vara pedagogiskt på det sättet. Men det är Hattens förlags val, deras varumärke och beslut att sälja ut det. Men om jag själv skulle ägt alltihop skulle jag inte gått den vägen, säger han.

Foto: Björn Lindahl
Planen är nu att lansera Babblarna utomlands.

”Krossar tusentals små barns hjärtan”

Det var när han då, 2017, skulle omförhandla royaltyavtalet för sin design som konflikten bröt ut på allvar. Hatten förlag hävdade att Ola Schubert aldrig ägt upphovsrätten till de tecknade figurerna som enligt dem bara är en del i ett större koncept.

Bråket trappades snabbt upp: Ola Schubert påstår att hans namn inte längre fanns med på en ny bok och i Babblarna-tidningar. Advokater togs in. Förlaget menade att han bröt deras överenskommelse och ville förstöra för företagets eldsjälar. Ola sa till slut upp sig och menar att han till slut såg sig tvungen att ta kontakt med Youtube som stängde ner alla Babblarna-klipp i en månad.

Till många föräldrars förfäran.

”Hur kan man som vuxen man ha en fis på tvären”

Smutskastningen pågår även på sociala medier, där många blandar sig i: ”Hur kan man som vuxen man ha en fis på tvären & krossa tusentals små barns hjärtan”, skrev en förälder om Olas agerande att stänga ner Youtubefilmerna.

– Det känns som om de vill skrämma 500 000 småbarnsföräldrar med att jag är den onda personen. Men det enda jag vill är att få ett royaltyavtal. Och vill Hatten inte skriva ett avtal, då får de inte använda mina saker. Det är förlaget som håller yxan över sitt eget huvud, säger Ola Schubert.

Foto: BJÖRN LINDAHL
Anneli Tisell, vd för Hatten förlag, menar att det aldrig funnits någon kommersiell tanke bakom Babblarna: ”Jag har lagt jättemycket energi på att det ska vara den känslan, att det ska vara precis som andra barnkoncept. Men under ligger så mycket mer”

”Det är klart att det hotar”

Men Anneli Tisell, vd för Hatten förlag, menar att Ola Schuberts krav på upphovsrätt och ersättning skulle innebära en katastrof för Babblarna och företaget, som har en omsättning på runt 18 miljoner och 10 medarbetare.

– Det är klart att det hotar, vi jobbar ju för att få ihop ekonomin. Hur ska ett företag kunna investera med själ och hjärta, ha en överenskommelse, och så plötsligt vänder en person på klacken och säger att det som gällt inte gäller längre? Det går inte ha det så. En person som gör allt för att förstöra, hur skulle man någonsin kunna samarbeta? säger hon.

Enligt Anneli Tisell har Ola Schubert satt sig på en piedestal över resten av arbetslaget, trots att han redan fått bra betalt för sitt jobb. Men konceptet är i grunden hennes eget, menar hon.

– Alla idéer i Babblarnas värld kommer från mig. Du kan ju gissa att det som pågår nu i sociala medier, alla artiklar som skrivs, vad gör det med mitt varumärke som jag byggt i 15 år? Det undergräver trovärdigheten, det är fruktansvärt. Det här är det jag brinner för. Att få det uthängt, det är hemskt, det gör verkligen ont, säger hon.

Foto: BJÖRN LINDAHL
Tidiga skisser på Babba ska bevisa vem som skapade formen på figurerna.

Skissböcker som bevis

Hatten förlags stämning av Ola Schubert i Arbetsdomstolen handlar främst om formuleringar i hans tidigare anställningsavtal.

Men någonstans kokar bråket ner till hur Dadda, Diddi och de andra Babblarna egentligen kommit till.

Ursprunget – de talpedagogiska idéer som utvecklades av en professor i Karlstad på 80-talet och sedan blev till enkla tygdockor i en värmländsk textilverkstad, känns avlägsna i dag, när man ser uppsjön av plastleksaker och prylar.

Anneli Tisell menar att den kommersiella biten först och främst är ett sätt att sprida idéerna, inte att tjäna pengar. Enligt henne handlar succén om helheten – Youtubefilmerna, musiken och inte minst de pedagogiska paket som köpts in av mängder förskolor över hela landet. Den mest effektiva marknadsföringen.

– Jag har haft en otroligt tydlig vision, en idé om hur det ska fungera för det lilla barnets öga, som jag har hållit i med järnhand. Hur figurerna ser ut är så styrt av mig i detaljer. Det går inte att säga för någon att bara för att han satte linjen och färgen på figurerna, att det är hans kreation. Det är en gemensam kreation, säger hon.

Foto: Björn Lindahl
I bakgrunden syns gula Diddi och gröna Dadda. Längst fram roboten Klonk som gosedjur.

Frågan – vem skapade ”Doddo”?

Frågan är hur någon rättsinstans ska kunna reda ut vem som flera år före braksuccén kom på att Tut skulle vara röd, och inte illrosa? Eller att Dadda skulle ha en blöja och Doddo vara hjärtformad, på sitt särskilda vis?

Hemma i sitt kök har Ola Schubert radat upp gamla tummade skissblock, där han säger att man ser de tidiga förlagorna till de älskade figurerna. Roboten Klonk bygger enligt honom till exempel på en gammal idé han haft om en robot som vaknar upp och har tappat minnet. Babblarnas hus är bland annat inspirerade av en resa han gjorde till Västafrika.

– Alla illustratörer har sin egen stil, det tar ofta lång tid att få fram den slutgiltiga designen på figurerna. Det känns som om de vill äga en del av mitt liv.

 

(*Källa antalet Youtubevisningar: socialblade.com 2019–04–11)

ARTIKELN HANDLAR OM