Vabruari – det här ska du tänka på

VAB i februari: RS-virus, vinterkräksjuka och säsongsinfluensa

avMalin Wigen, TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: dragana991 / iStockphoto
Vabruari är en period där många barn blir sjuka

Vabruari är här med allt vad det innebär: Vinterkräksjuka, RS-virus och säsongsinfluensa.

Smittskyddsläkaren Malin Bengnér berättar om sjukdomsläget och vad föräldrar ska tänka på.

I februari kulminerar vanligtvis säsongsinfluensa, vinterkräksjuka och RS-virus. Sjukdomar som kan vara farliga för riktigt små barn, äldre och personer i riskgrupper.

– RS-viruset är hos äldre barn och vuxna som en vanlig förkylning, men små barn kan bli riktigt svårt sjuka i sina lungor, säger Malin Bengnér, smittskyddsläkare i region Jönköpings län.

I år är det en ovanligt låg RS-säsong med få inrapporterade fall, även om viruset finns i omlopp i samhället, enligt Malin Bengnér.

– Gällande RS-virus är det ofta ett vartannat år-mönster. Då det varit ganska många fall under ett år, som ifjol, brukar det följas av en lugnare säsong året efter.

Följande princip måste dock gälla menar hon:

– Var inte på jobb, förskola eller skola när man är rejält förkyld. Man är ingen hjälte som släpar sig till jobbet – tvärtom är det osolidariskt mot sina kollegor.

Även säsongsinfluensa är på låga nivåer i år, även om influensan också finns i omlopp.

– För influensa är det så olika från år till år. Så vi vet inte om det kommer att öka senare eller om det blir en lugn säsong i år.

Vinterkräksjukan – så länge ska barn vara hemma

Vinterkräksjukan har härjat sedan i höstas och ligger på en normal nivå, där den brukar ligga vid det här laget. Det är längre framåt vårkanten som den brukar kulminera.

Om ditt barn är sjuk i vinterkräksjukan är det viktigt att hålla hen hemma. Låt inte barnet gå tillbaka till förskolan/skolan för tidigt, det är viktigt att man har lite marginal. För förskolebarn är det 48 timmar som gäller efter sista symptomet innan det går att gå tillbaka till förskolan.

– Det uppmanar jag verkligen att man respekterar, de tjänar vi alla på.

Annars kan en magsjuka leda till konsekvenser för vissa barn.

– Barn som har någon annan sjukdom i botten kan bli så dålig av en magsjuka att det måste vårdas på sjukhus, säger Malin Bengnér.

Kollegan Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i region Östergötland, poängterar att den här gruppen barn är större i dag än förut eftersom vi blivit bättre på att behandla sjukdomar, som barn med cancer till exempel.

– Deras grundsjukdom kan förvärras och är det riktigt illa så kan de avlida av sådant som vi kan tycka är banalt.

Coronaviruset: Var inte orolig

Att stanna hemma när man är sjuk och framför allt undvika platser med mycket folk gynnar alla i samhället, anser de båda läkarna.

– Sjuka barn får gärna vara utomhus men inte där det finns fullt med andra människor. Man får i stället försöka roa sig hemma, säger Malin Bengnér.

Andra råd hon har är de vanliga. Som att tänka på handhygien, det vill säga att tvätta händer med tvål och vatten. Och att hosta och nysa i armveck eller papper, så att man inte sprider viruset. Ligger man i riskgruppen, exempelvis om man har en kronisk sjukdom eller är över 65 år så rekommenderar Malin Bengnér att man vaccinerar sig.

– Men friska barn behöver inte göra det, man har en underliggande sjukdom.

Coronaviruset är just nu på allas läppar - behöver föräldrar vara oroliga?

– I Sverige behöver man inte alls vara orolig för det här viruset, vi har ingen smittspridning av coronaviuset i Sverige.

 

FAKTA: Vabruari

  • Att februari kallas vabruari är för att det är den månad som föräldrar är hemma med sjuka barn som allra mest, sett till antal personer som får ersättning för vård av barn (vab).

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut ersättning för totalt 798 681 vabdagar i februari, att jämföra med 231 382 i augusti.

Källa: Försäkringskassan

FAKTA: Så sprids smitta

Infektioner kan spridas på olika sätt. Dessa är de vanligaste, enligt 1177:

  • Via nära kontakt via händerna eller via kramar och pussar.

  • Via droppar i luften när någon hostar eller nyser.

  • När droppar eller smitta finns på föremål som man tar i, till exempel handtag eller kranar.

  • Via luften.

  • Genom mat som är smittad.

Källa: 1177

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM
MER OM FAMILY