Cancervårdens räddare: Seniorer

Mycket stor brist på patologer: Skulle inte klara oss utan dem

avMary Mårtensson

HÄLSA

Det är stor brist på patologer i Sverige.

Ett stort antal seniorer räddar verksamheten – den äldsta är 77 år.

– Vi skulle inte klara oss utan dem, säger professor Irina Alafuzoff vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Tidskriften Dagens Medicin har frågat 38 specialistföreningar i Läkarförbundet hur tillgången på specialister ser ut. Undersökningen visar att bristen på allergologer, lungmedicinare och patologer är mycket stor – så stor att de som finns kommer att ha svårt att lära upp nya specialistläkare.

Den omfattande bristen på patologer har varit ett stort problem i Sverige sedan 1990-talet.

– Vi har utbildat för få, säger Irina Alafuzoff, ordförande i Svensk förening för patologi, professor i patologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

1 av 2 | Foto: JERKER IVARSSON
Det råder stor brist på patologer i Sverige. Hela verksamheten räddas av att många pensionärer jobbar kvar. Två av dem är Irina Alafuzoff, snart 67, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande i Svensk förening för patologi. Samt hennes kollega Christer Sundström, snart 76, som jobbar 90 procent.

Patologerna analyserar vävnadsprover i mikroskop, främst vid misstänkt cancer, för att leta efter sjukliga förändringar. Det är nödvändigt för att kunna ställa rätt diagnos och sätta in korrekt behandling.

”Underbemannade”

I dag finns 294 patologer som är kliniskt verksamma.

– Men det skulle behöva vara närmare 400 patologer, säger Irina Alafuzoff.

Situationen skulle vara katastrofal, om det inte vore för ”pensionärerna” i kåren. Verksamheten räddas av 67 seniorer.

Den äldsta är 77 år.

– Vi klarar uppdraget någorlunda, med nöd och näppe, tack vare att pensionärer arbetar. Vi skulle inte klara oss utan dem, säger hon.

– Men vi är underbemannade.

Själv blir Irina Alafuzoff 67 i vår, men tänker inte gå i pension:

– Jag fortsätter att jobba några år till.

Situationen räddas även av utländska patologer som aktivt rekryterats från andra EU-länder sedan 2011. Det året fanns bara 195 patologer i hela Sverige.

– Men det börjar bli ett problem även i Europa. Så vi kommer inte kunna få patologer från övriga Europa i samma utsträckning som tidigare, säger Irina Alafuzoff.

Ojämnt i landet

Tillgången på patologer varierar över landet. 

– Det är väldigt ojämnt i olika regioner. De flesta sjukhus är underbemannade. Alla upplever att de är för få.

Vad leder bristen på patologer till?

– Att vi inte kan göra allt som vi bör göra. Vi hinner ta hand om det akuta.

Det långsiktiga utvecklingsarbetet blir till exempel lidande. Däremot gör man allt för att patienterna inte ska bli det. 

– Vi försöker arbeta väldigt strukturerat med kvaliteten, med målet att patienterna aldrig ska bli lidande. Det är absolut inte tillåtet att slarva eller producera något som inte är av god kvalitet. Det är därför som det kan bli en fördröjning i provsvaren, säger Irina Alafuzoff.

Prioriteringen är solklar.

– Vi tar först hand om patientprover. Vi prioriterar alltid patienter med misstänkt cancer. De andra patienterna får vänta längre på sina provsvar.

– Men i den högen kan det ju visa sig senare att det var cancer. Det är inte så vanligt. Men varje sådant fall är otrevligt. Man vill inte ha fördröjningar.

Patologbristen är en av flaskhalsarna inom cancervården. Men det finns även andra. En av dem är bristen på biomedicinska analytiker.

– Vi är extremt beroende av dem, säger Irina Alafuzoff.

Analyserar prover

Hon visar laboratoriet där personalen preparerar vävnadsproverna. Det kan röra sig om en bit vävnad från en lever, tarm, bröst eller en hel prostatakörtel. Vävnaden skärs i supertunna skivor, färgas och placeras mellan glasskivor.

Kommer patologbristen att bestå?

– Ja, det är fortsättningsvis en brist på patologer. Antalet får helt enkelt inte minska. Vi måste fortsätta att utbilda ett ganska gediget antal, säger Irina Alafuzoff.

Det är regionerna och sjukhusen som ansvarar för specialistutbildningen.

– Då måste varje landsting räkna med att ha resurser att anställa nya medicinare till dessa ST-utbildningar. Det är dyrt, men den investeringen måste man göra.

I dag gör 127 läkare sin ST-utbildning för att bli patologer. Det tar fem år. 

Till dess får patienterna förlita sig på att de äldre patologerna vill fortsätta jobba.

En av dem, Christer Sundström på Akademiska sjukhuset, blir 76 år snart. Han arbetar 90 procent och väljer själv hur mycket han vill arbeta.

– Jag jobbar väl något eller några år till. I dagsläget kan jag inte säga när jag slutar. Just nu känns det inte angeläget. Jobbet är ju roligt och jag gör nytta, säger Christer Sundström.


Foto: GETTY IMAGES
Alla universitetssjukhus och alla större sjukhus har egna laboratorier.

Så många patologer arbetar i Sverige

 Totalt 294 patologer i yrkesverksam ålder arbetar kliniskt.
Dessutom arbetar 67 pensionärer från halv- till heltid.
Statistiken gäller 2017. 
I Sverige finns en patolog på 34 000 invånare.
I Norge finns en patolog på 25 000 invånare.
 
Källor: Irina Alafuzoff, ordförande i Svensk förening för patologi och European Union of Medical Specialist

Så många drabbas av cancer 00:45
ARTIKELN HANDLAR OM