Så nyttigt är ditt kaffe

HÄLSA

Experten reder ut begreppen

Svenskar lär dricka mest kaffe i världen näst efter finnarna.

Kaffebarer finns överallt.

Men hur hälsosamt är det?

Här svarar Åke Bruce, läkare och professor i tillämpad näringslära vid Livsmedelsverket, på 11 frågor om kaffets bra och dåliga effekter.

1. Blir man smart av kaffe?

– Ja, så tillvida att många, som är vana kaffedrickare, tycker att de fungerar bättre intellektuellt av kaffe. Det piggar upp och ökar koncentrationen, tycker de. Rent koffein kan ha den effekten, men det är svårt att visa detta i studier med kaffe.

2. Bränner kaffe fett?

– Nej. Förbränningen ökar däremot av en kombination av efedrin, som är ett läkemedel, och koffein, har man sett. Koffein i kaffe har ingen praktisk betydelse.

3. Är kaffe berondeframkallande?

– Nej. Inte så att man kan mäta kroppsliga störningar. Man blir snarare psykiskt beroende, att ”man längtar efter en kopp kaffe”. Höga doser kan däremot ge hjärtklappning, huvudvärk, oro och sömnbesvär. Därför dricker man inte gärna för mycket.

Slutar man dricka kaffe får man framför allt huvudvärk. Men det går över.

4. Får man missfall av kaffe?

– Det finns, enligt Livsmedelsverkets toxikologer, sannolikt en ökad risk, särskilt tidigt i graviditeten om man dricker mycket kaffe – och alltså får i sig höga halter koffein. Rekommendationen för gravida och även ammande är ett koffeinintag på max 300 milligram/dag. Det motsvarar max 3 koppar kaffe alternativt max 4–5 koppar te per dag.

5. Urkalkar kaffe skelettet?

– Koffein finns med som en riskfaktor för benskörhet. Men i förhållande till mängden fysisk aktivitet, alkohol och kalcium i kosten, till exempel, är koffeinet i kaffe troligen en liten risk.

6. Leder kaffe till en ökad risk för cancer?

– Cancer är svårt att koppla till ett enskilt livsmedel. Andra faktorer, som cigaretten man gärna tar till kaffet, kan spela större roll. Det kan finnas en lätt ökad risk för urinblåsecancer.

7. Är kaffe annars dåligt för hjärtat?

– Ja, om man dricker mycket kokkaffe, som är gjort på sumpen, eller pressat kaffe. Höga halter av syror, diterpener, extraheras ur sådant kaffe och höjer kolesterolet. Vanligt kaffe som bryggts i filter eller frystorkat snabbkaffe har låga halter diterpener. Det mesta fastnar i filtret. Espresso har medelhöga halter.

8. Hur mycket kaffe är lagom?

– Upp till 3–4 koppar/dag anses som ett måttligt drickande och riktmärke. Det beror också på hur starkt eller svagt kaffet är. Dricker man väldigt mycket ska man kanske fundera på att dricka något annat.

9. Sover äldre bättre av kaffe på kvällen?

– Ja, en del. Vi har ingen förklaring. Det kan ha effekt på hjärtat och förbättra blodcirkulationen. Det är ett oskyldigt insomningsmedel. Annars blir man piggare av kaffe.

10. Det talas om nyttiga antioxidanter i kaffe. Är kaffe hälsosamt?

– Ja, i de fall vi tycker att vi fungerar bättre. Kaffe har också en stor social betydelse. Det ska inte underskattas. Antioxidanter får vi annars bättre i oss från frukt och grönt och möjligen grönt te än från kaffe.

Ett annat ämne i kaffe är akrylamid, som bildas vid rostning. Dess skadliga effekt är oklar.

11. Vilka bör inte dricka kaffe?

– De som inte tål kaffe. Man får pröva sig fram, till exempel om man har gallstensbesvär, magsår eller högt blodtryck. Vill man inte få i sig koffein finns koffeinfritt kaffe. Gravida bör också tänka på hur mycket kaffe de dricker.

Läs tidigare artiklar:

Ann-Cathrine Björnör Carlsson