Få bukt med din problemhy

HÄLSA

Smörj in dig rätt - slipp torr hud och eksem

Var tredje svensk har känslig hud. Det kliar, fjällar, rodnar eller känns torrt.

Många smörjer in sig med fel kräm - och många har fått fel diagnos.

- Det som ser ut som eksem kan i själva verket vara psoriasis, säger hudläkaren Mats Berg.

Foto: Mats Berg.

Många med problemhy - eksem, klåda och torra partier - smörjer in sig ofta. För att fukten ska gå in i huden ordentligt väljer man en lotion - men har man problem med huden räcker det oftast inte.

Visserligen går lotion in lättare i huden än en kräm. Men det är inte tillförseln av fukt som är det viktiga.

- Delvis kan man kanske tillföra fett till huden. Men framför allt fungerar mjukgöraren som ett lock, som hindrar att vätska avdunstar från huden. Och det är det som gör att man behåller mjukheten, förklarar Mats Berg.

Ju fetare kräm, desto mer effektivt lock. En kräm är alltså bättre på att hålla huden smidig än en lotion. På riktigt torra ställen - hudsprickor på händer och fötter - duger bara en fet salva.

Kan man smörja in huden för ofta?

- Haha, ja det är en standardfråga - om man kan skämma bort huden. Men nej, det kan man inte.

Får man inte bukt med rodnande, fjällande eller kliande hud tycker Mats Berg att man inte ska tveka att testa en mild kortisonkräm.

- Man kan använda den även i ansiktet, och även på små barn.

Men det står ju på att man får använda den i högst en vecka utan läkarordination?

- Tanken är att ett besvär som inte gått över på en vecka kan vara bra att diskutera med sjukvården. Själva krämen är inte farlig - man kan teoretiskt sett använda den dagligen i flera år, om det behövs.

Inte bråttom

Om man inte misstänker melanom - hudcancer - är det sällan bråttom att gå till en läkare om man har hudproblem.

- Har man inte stora besvär är det bra att vänta några veckor innan man söker vård, även om utslaget är stort och nytillkommet. Många virusinfektioner ger utslag som försvinner av sig själva på 2-3 veckor.

Lider man mycket av sin trassliga hud ska man givetvis söka läkare. Men det är inte alltid så lätt att få rätt diagnos. Mats Berg berättar att många som fått diagnosen mjälleksem, hudsvamp, svampnaglar och handeksem egentligen har - psoriasis.

- Det är en åkomma som lätt missas, och som lätt uppfattas som exempelvis eksem. Speciellt i hårbotten och när den sitter på ställen som inte är typiska för psoriasis.

Ett klassiskt misstag är att ge barn diagnosen mjälleksem i hårbotten.

- Mjälleksem kan man ha under det första levnadsåret, och sedan från 20-årsåldern. Vid besvär i hårbotten i åldrarna däremellan är det oftast atopiskt eksem eller psoriasis.

Många med eksem misstänker att en allergi ligger bakom problemen - men det är enligt Mats Berg mycket ovanligt.

- Det finns rena kontaktallergier som ger symptom lokalt, där man utsatts för ämnet. Men allergi mot ämnen i maten visar sig inte som eksem hos vuxna, utan som nässelutslag.

Maria Wångersjö

ARTIKELN HANDLAR OM